# ID: svediakorp-gov418317
# author: Sudre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 499
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär, mina kära kolleger!
Jag skulle först vilja uttrycka min stora tillfredsställelse över att för första gången i detta forum kunna väcka frågan om de utomeuropeiska länderna och territorierna till liv.
Dessa tjugo territorier åtnjuter en särskild associeringsordning i förhållande till Europeiska unionen.
Vilken man för att förenkla kan beskriva som mindre gynnsam än den ordning som reserveras för de yttersta randområdena, vilka utgör en del av unionen, men mer fördelaktig än de avtal som sluts med tredjeland i Afrika, Västindien och Stilla havet.
Min uppmärksamhet i egenskap av invald utomeuropeisk fransman riktas naturligtvis mot det öde som drabbar de aktuella franska territorierna och regionala myndigheterna, vilka jag här med nöje skall räkna upp: Nya Kaledonien, franska Polynesien, de franska sydliga och antarktiska områdena, Wallis- och Futunaöarna, Mayotte och Saint Pierre och Miquelon.
Fruteau välkomnar i sitt utmärkta betänkande framstegen i relationerna mellan Europeiska unionen och ULT på det institutionella, ekonomiska och finansiella planet, även om många frågor fortfarande kvarstår kring kommissionens förslag vilka bör motsvara de målsättningar som finns införda i förklaring 36 (bilaga till Amsterdamfördraget) gällande ULT.
Vad gäller handelsförbindelserna betonar föredraganden det svaga utbytet med unionen.
1998 utgjorde importen från ULT 0,21 procent av gemenskapens samlade import och exporten till ULT 0,43 procent av gemenskapens samlade export.
En liberalisering av utbytet med ULT kan göra att de mål vi fastställer kan uppnås.
Men vi bör vara ytterst vaksamma så att denna liberalisering inte medför en omdirigering av de eftersträvade målen.
Vi ser i själva verket sedan flera år tillbaka en utveckling av importen från ett ULT-land (Aruba), vilket utgör en förändring av andemeningen i beslutet om associering med Europeiska unionen.
De produkter som exporteras till unionen kommer inte ursprungligen från detta ULT-land utan importeras av detta land från AVS-stater för att sedan genomgå en mindre bearbetning, som t.ex. vad gäller ris består av tvättning, siktning, paketering eller mixning.
Dessa enkla processer kräver endast mycket begränsade investeringar och utgör absolut inte en utvecklingsfaktor, vilket även domstolen i Luxemburg understrukit i sin dom i Emesasugar-fallet 1998.
De tjänar i stället endast till att ge internationella operatörer ett lättförtjänt förädlingsvärde.
Utbredningen av denna typ av funktionsstörningar är ännu mer oacceptabel med tanke på att det motverkar de andra ULT-ländernas intressen, såväl som de yttersta randområdenas och AVS-staternas.
Det är mot denna bakgrund, utan att för den sakens skull ifrågasätta de mål som fastställts av föredraganden och vilka jag själv villigt skriver under på, nödvändigt att fastställa stränga ursprungsregler för att undvika dessa skadliga förändringar av ekonomin i samtliga de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Förbudsåtgärder avseende ursprungskumulation för en del produkter, en skärpning av listan över otillräcklig bearbetning eller ett systematiskt införande av skyddsklausuler utgör i detta avseende inte på något sätt en lämplig lösning på problemet.
