# ID: svediakorp-gov418255
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman!
För tolv år sedan ville en tjeckisk medborgarrättskämpe i Prag be en regeringschef i väst om hjälp mot en hotande arrestering.
Denne regeringschef i väst tog inte emot honom.
Några månader senare var medborgarrättskämpen statschef, nämligen Václav Havel.
Regeringschefen i väst i hade sedan all möda i världen att över huvud taget få komma till tals med den tjeckiske statschefen.
Denne tog inte emot honom, eftersom han därigenom ville göra det tydligt att detta människorättsvidriga erkännande av omänskliga realiteter inte är godtagbart.
En liknande politik för stater i Europeiska unionen i dag gentemot Vietnam.
Detta är en politik av självhypnos.
Man hävdar att Vietnam befinner sig på en reformväg.
Man hävdar att Vietnam inte längre har en så förtryckande regim som tidigare år.
Men verkligheten talar tydligt ett annat språk.
Förföljelsen av medborgarrättskämpar har ökat.
Orättvisorna, undertryckandet av pressfriheten har ökat, undertryckandet av religionsfriheten har ökat.
Ser vi situationen som den verkligen är, då måste vi konstatera att denna regim inte kan föras in på en reformväg utan ett massivt yttre tryck.
Även ekonomiska intressen eller geostrategiska intressen blir kortlivade om inte rättsstatens principer införs i hela Sydostasien, och framför allt i detta land, i Vietnam.
Därför ligger det i Europeiska unionens intresse att äntligen upphöra med självhypnosen och att tydligt tala om de brott mot de mänskliga rättigheterna som sker där.
Europaparlamentet gjorde detta gentemot Central- och Östeuropa innan 1989.
Man var den gången relativt ensam och har fått rätt genom utvecklingen.
I dag gör Europaparlamentet detta återigen gentemot Vietnam, och jag vädjar till kommissionen och framför allt naturligtvis till rådet och medlemsstaterna att börja bedriva en mer offensiv människorättslig politik och verkligen tala ett tydligt språk, eftersom vi i denna region i världen är beroende av att detta viktiga land med sin stora kultur återigen får en mer demokratisk reformutveckling grundad på rättsstatens principer.
Bara då kan landet även i ekonomiskt avseende vara en vettig partner i längden.
