# ID: svediakorp-gov418222
# author: Krivine & Vachetta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 213
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. (FR) Berès betänkande är intressant eftersom det tar upp det misslyckande som socialliberalismen svarade för när den trodde sig kunna kombinera godkännandet av Amsterdamfördraget med en verklig europeisk socialpolitik.
Betänkandet förordar en samordning av den ekonomiska politiken, men kommer underfund med att de institutioner som skulle kunna stå för detta inte existerar.
ECB (Europeiska centralbanken) är monoman, parlamentet kraftlöst och Eurogruppen halvt illegal.
I betänkandet nöjer man sig med att be denna sistnämnda att hålla parlamentet underrättat.
Betänkandet innehåller dock många sanningar, ty det genomsyras av oron för det institutionella tomrum och den bakåtsträvande politik som kan bli resultatet av inflytandet från den nyliberala dogmen.
Men i stället för att öppet ge uttryck för det som diskuteras allt mer, dvs. att det vore klokt att inte tillämpa stabilitetspakten, begränsar sig betänkandet till att förorda att regeringarna skall genomföra en samordning av " sina respektive stabilitetsprogram ".
Detta ganska ynkliga försök att begränsa skadorna kan inte skyla över att detta tvång införts med de socialliberalas aktiva stöd, i synnerhet i Italien och Frankrike.
Därför har vi inte givit vårt stöd till vaga och ofullständiga anmodanden som främst tjänar till att dölja att allvarliga misstag begåtts.
