# ID: svediakorp-gov418201
# author: Gahrton (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 439
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Självfallet delar jag reservationslöst det totala fördömandet av terrorism som utgör det anförda motivet för denna förordning.
Samtidigt utgör dock såväl beslutsproceduren som innehållet i förordningen ett hån mot den demokrati och den rättsstatlighet vars skydd påstås vara syftet med förslaget.
Europaparlamentet har påtvingats ett snabbt förfarande utan betänkande, utan debatt och utan tillgång till lagtexten på flera språk, bl.a. svenska.
Något sakskäl för att normala demokratiska beslutsformer på detta sätt måste köras över har inte angetts.
Eftersom det i sista hand är medlemsstaterna som skall genomföra den föreslagna frysningen av påstådda terroristers finansiella tillgångar, och detta under alla förhållanden måste ske genom åtgärder inom varje medlemsstat, finns det inget som tyder på att en EU-förordning behövs eller påskyndar genomförandet av nödvändiga åtgärder.
Samtidigt är förordningen ett rättsligt hafsverk och ett hån mot alla storslagna uttalanden om att kampen mot terrorism inte skall uppfattas som ett krig mot islam eller arabvärlden.
I förordningen finns ingen som helst definition av terrorism, terrorist eller terrororganisation.
Istället för att lagstiftaren på normalt rättsstatligt vis formulerar en allmängiltig brottsbeskrivning och överlåter åt rättsapparaten att efterspana, gripa, åtala och döma dem som motsvarar den lagfästa brottsbeskrivningen, har lagstiftaren, dvs. kommissionen som förslagsställare, rådet som beslutsfattare och Europaparlamentet som remissinstans, gått tillämpningen i förväg och kringgått behovet av brottsbeskrivning genom att i stället direkt utpeka 27 " skyldiga " organisationer och personer.
Ursprunget till denna lista kan inte sökas i något som helst rättsligt förfarande utan kommer från CIA.
På listan finns en rad inte närmare definierade namn som sannolikt bärs av ett flertal personer.
Dessutom är samtliga namn på listan lätt identifierbara som arabisk-muslimska.
Resultatet har blivit en skenmanöver som inte behövs för att nödvändiga åtgärder skall vidtas i EU-länderna mot terroristers finansiella tillgångar, som bryter mot grundläggande rättsprinciper och som dessutom måste uppfattas som ett ensidigt politiskt angrepp på den muslimsk-arabiska världen.
Europaparlamentet har genom sitt beslut att anta ett antal ändringsförslag visat på möjligheter att delvis, men långtifrån helt, minska dessa påtalade brister.
Jag menar att det hade varit riktigare av Europaparlamentet att i detta läge visa sitt missnöje entydigt genom att helt avstyrka kommissionsförslaget, så att kommissionen hade kunnat återkomma med ett nytt förslag som reellt skulle stärka möjligheterna att bekämpa terrorismen, bygga på rättsstatliga principer samt utesluta varje misstanke om att förslaget ensidigt riktas mot den arabisk-muslimska världen.
Mot denna bakgrund röstade jag, liksom ett antal kolleger i gruppen De gröna, nej till förslaget i slutomröstningen.
