# ID: svediakorp-gov418104
# author: Van den Burg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För två veckor sedan var jag närvarande vid öppnandet av det nya parlamentsåret, då statsbudgeten läggs fram.
Det var inte bara på grund av händelserna i USA som jag satt där med blandade känslor utan även med en känsla av: vad handlar det här om?
Genom ekonomins allt starkare internationalisering, särskilt i ett land som Nederländerna, märker jag att det på nationell nivå egentligen inte finns så mycket utrymme för ekonomisk styrning.
Naturligtvis kan saker och ting betonas och det är bra att den nederländska regeringen föreslår kraftigare investeringar i den offentliga sektorn.
Det utrymme som fortfarande verkligen kan förflyttas är dock relativt begränsat och bestäms på helt andra nivåer och där är man mycket närmare i Bryssel.
Å andra sidan kände jag mig verkligen hemma då det handlar om hur en sådan budget förbereds i Nederländerna.
Grundliga analyser och prognoser av det som hos oss kallas för den centrala planeringsbyrån och breda yttranden på medellång sikt från det socialekonomiska rådet där oberoende experter, arbetsmarknadens parter och den nederländska riksbanken synkroniserar sina klockor.
På det sättet kan en regering lägga fram planer som har stöd och som kan vara effektiva.
Paradoxen i det skede av det europeiska ekonomiska samarbetet där vi befinner oss är att den politiska styrningen av den socialekonomiska politiken förskjutits till europeisk nivå men att instrumenten och förfarandena för detta fortfarande befinner sig på nationell nivå.
Varken Europas politiska struktur eller de europeiska aktörerna har kommit så långt.
Tyvärr, eftersom jag är övertygad om att Europa behöver en sådan grundlig och bred socialekonomisk samordning.
Därför är jag också glad över betänkandet av Berès.
Hon ger förslag på en bättre samordning i euroländerna, på ett större engagemang av nationella beslutsfattare och parlament och på en bättre samordning mellan de olika aktörerna på europeisk nivå.
Jag vill i det sammanhanget främst betona den makroekonomiska dialogens roll eftersom den måste få en mycket tydligare funktion, även i utarbetandet av de breda ekonomiska riktlinjerna.
Det är viktigt med en bredare debatt efteråt, även med de nationella parlamenten.
Då lämnar jag med dessa kommentarer betänkandet av Berès.
Jag uppmanar än en gång Peijs att, när det gäller hennes betänkande, ta upp de ändringsförslag som vi lagt fram för att ändå åstadkomma en kompromiss.
