# ID: svediakorp-gov418100
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 326
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som vanligt är jag helt ense med Peijs.
Därför skall jag främst inskränka mig till Berès betänkande.
Europeiska monetära unionen medför en viss mån av samordning inom budgetområdet.
För en samordning som går längre än vad som är nödvändigt för EMU krävs dock en kritisk behandling.
Vidare samordning kan endast berättigas med goda argument.
De argumenten saknar jag både i kommissionens meddelande och i Berès-betänkandet.
Det finns dock situationer då det är önskvärt med samordning.
Kommissionen anger till exempel motstånd mot chocker.
Nyligen har vi upplevt exemplet med bidrag till flygbolagen efter attentaten i Förenta staterna.
En mycket bra exempel på ministerrådets handlingskraft.
Samordning som går längre än vad som är nödvändigt kommer till och med att visa sig vara kontraproduktivt.
Arbetsdeltagande, näringslivspolitik, skatter, det är allt saker som hör hemma i medlemsstaterna.
Innehållsmässigt finns det få skäl till mer europeisk samordning i de fallen.
Samordning av den ekonomiska politiken får inte missbrukas som avledningsmanöver.
Det är ju självklart att det i ekonomisk motvind är svårare för medlemsstaterna att hålla sig till grunden i EMU: stabilitetspakten.
De mycket nödvändiga strukturreformerna måste hjälpa till att uppfylla budgetkriterierna.
Man kan inte tillåta sig att skjuta upp det medlet tills man fått en mer fast och försvarlig tillväxt.
Till den tillväxten hör ett stort behov att förhindra att stabilitetspakten äventyras.
Behovet av reformer blir alltså allt mer brådskande.
Därför är det rätt att det i betänkandet inte tas upp så många konkreta saker för samordning.
Information om varandras ekonomisk-politiska beslut är alltid meningsfullt.
Själva beslutens kvalitet är viktigare.
I betänkandet nämns inte motiven till närmare samordning.
Det gör inte strävan efter samordning mer övertygande.
Ekonomierna i Europa får ju inte i och med EMU förlora en egen ekonomisk politik, anpassad till deras egen dynamik och karaktär.
