# ID: svediakorp-gov418097
# author: Lambert (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill särskilt ta upp frågan om offentliga utgifter, kvalitet och sysselsättning.
Motiveringen i Peijs betänkande är mycket intressant, eftersom den förklarar bakgrunden.
Vi måste akta oss för att jaga den amerikanska ekonomiska modellen.
En av de saker som har gjort många människor inom Europeiska unionen fientligt inställda till euron är att de har trott att dess införande är förenat med nedskärningar i de offentliga utgifterna.
Vi har sett hur man i den amerikanska modellen prioriterar det privata och skär ned på det offentliga.
Följden har blivit en enorm skillnad mellan rika och fattiga och en hög nivå av barnfattigdom - till skillnad från i länder där man investerar i sociala utgifter och minskar klyftan mellan fattiga och rika.
Vi vet att barnfattigdom är förenat med sämre skolresultat, sämre utsikter till anställning och så vidare.
Vi har i den ekonomin även sett en försämrad anställningstrygghet och längre arbetstider, i och med införandet av en flexibel kontraktskultur.
I Förenade kungariket innebär utläggning på entreprenad till lägre kostnad ganska ofta kompenserande skatteåtgärder i den lägre delen av löneskalan - ett offentligt bidrag till usla löner från usla arbetsgivare.
Den amerikanska modellen står också för ett icke-hållbart konsumtionsmönster, som kommer att få ekonomiska följder på längre sikt.
Min grupp anser att Peijs i sitt betänkande inte ser tillräckligt till kvaliteten på de offentliga finansernas bidrag.
Vi kan följaktligen inte stödja betänkandet i dess nuvarande form.
Härav de ändringsförslag som vi har lagt fram.
Jag vet att det är mycket svårt att mäta offentliga utgifters nytta på samma sätt som vi, till exempel, granskar ett privat hälsovårdsföretags balansräkning.
Offentliga utgifter är en investering i social sammanhållning, och vi börjar gradvis inse priset för att inte investera i den.
Det är nu faktiskt en prioritering för Europeiska unionen att bekämpa socialt utanförskap.
Vi räknar privata utgifter för att uppväga bristen på offentliga utgifter som en ekonomisk framgång.
Till exempel är varje inbrottslarm som köps ett bevis på att vi inte känner oss trygga.
Vi håller med om att vi måste sänka kostnaden för att anställa folk och inrikta oss på att sänka skatterna för dem med lägre inkomster, av vilka många är kvinnor.
Men vi måste också förkorta arbetstiden, som ett steg för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna.
Det är uppenbart för oss att det i ett kunskapsbaserat samhälle som griper sig an social utslagning - vi måste komma ihåg att man sade detta även i Lissabon - krävs större investeringar.
Och varifrån skall dessa komma om det inte finns betydande offentliga utgifter?
Arbetsgivare vill i allt större utsträckning ha färdigutbildad personal, som en del av den flexibla kontraktskulturen.
Vi anser att offentliga investeringar kan ha ett mycket positivt värde och att de kan bidra till att ändra kursen för vår ekonomi, på samma sätt som vi inser våra ekologiska skyldigheter.
