# ID: svediakorp-gov418094
# author: Karas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära föredragande, mina damer och herrar!
Jag vill i korthet kommentera de båda betänkandena och givetvis även föregående talare.
Oavsett partigruppstillhörighet skulle jag aldrig beskylla andra kolleger för att inte låta sig ledas av politiska sakskäl och motiveringar i sina beslut och ageranden i omröstningen.
Det kan råda olika majoritetsförhållanden, men i arbetet i utskottet för ekonomi och valutafrågor har det - så länge jag har följt utskottet - rått ett mycket sakligt klimat de olika partigrupperna emellan, ett klimat som orienteras efter målen i den gemensamma ekonomiska och monetära politiken, varför jag inte delar, utan också tillbakavisar de beskyllningar som har framförts.
Dock ger jag er rätt i att vi såväl externt som internt givetvis måste tala med gemensam röst även i euroområdet, precis som när det handlar om den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken.
Hur som helst - och nu kommer jag in på de båda betänkandena - växer sig konkurrensen starkare över hela världen.
Införandet av euron äger rum om 89 dagar.
Detta är ju redan den näst starkaste valutan i världen.
Mynten och sedlarna kommer att tydliggöra den gemensamma europeiska valutans betydelse på världsmarknaden.
Detta är en mycket viktig aspekt, och vi måste hålla ett klart och stringent öga på Europas inverkan på världsmarknaden.
Vid sidan av den inre marknaden och ekonomiska och monetära unionen förutsätter den globala konkurrensen givetvis en nödvändig samordning inom euroområdet och inom Europeiska unionen.
Vad handlar detta om?
Å ena sidan handlar det om samordning för att få till stånd en stark inre marknad i euroområdet och att göra Europa mer konkurrenskraftigt.
Å andra sidan ber jag om förståelse för att det även gäller att värna om den grundläggande konkurrensfriheten inom den överenskomna ramen mellan medlemsstaterna.
Alla är inte lika övertygade om att samordningen i sig är ett universalmedel, eftersom vi naturligtvis även måste tala om var samordningen börjar.
Vilka mekanismer använder sig denna samordning av, och var går gränserna för samordningen?
Inskränker samordningen marknaden eller är den till stöd för marknaden?
Detta är en diskussion som vi tveklöst måste föra, för dessa beslut kan inte tas under rubriken samordning.
Därför säger vi ja till en förstärkt europeisk debatt i de nationella parlamenten, ja till samordning av Europeiska gemenskapernas statistikbyrå och en starkare integrering av de nationella statistikenheterna, ja till ömsesidigt informationsutbyte för att kunna fullgöra de gemensamma uppgifterna.
Men självklart nej till en ökad byråkratisering, till nya organ, till ytterligare administrativa utgifter med samordning som täckmantel.
I det gemensammas intresse behöver vi större effektivitet och professionalitet i redan befintliga enheter.
Detta behöver inte vara liktydigt med en minskad frihet och beslutsfrihet i medlemsstaterna.
Vi säger nej till förhandsinformation om skattehöjningar eller användning av skatteintäkter, eftersom vi menar att det saknas en rättslig grund för detta.
Jag har valt att endast lyfta fram dessa två aspekter, vilka vi kommer att behöva diskutera ytterligare.
Vi kommer att rösta för betänkandet, men i alla detaljfrågor har vi ännu inte klargjort vår uppfattning eller vilka mekanismer som kommer att bli nödvändiga.
Till Pervenche Berès vill jag säga ytterligare en sak: Att ni nämnde sambandet mellan de offentliga finanserna och en reducering av inflationen och därmed finansmarknadernas omdömen är viktigt.
Vi behöver en sanering av de offentliga finanserna för att skapa större investeringskapital, och därför vädjar jag till alla som nämns i betänkandet att göra er läxa ordentligt och inte bara vidta kosmetiska åtgärder!
