# ID: svediakorp-gov417996
# author: De Sarnez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle först vilja gratulera Ruth Hieronymi till kvaliteten på det arbete hon har utfört.
Beviset för detta är det breda samförstånd hon lyckades åstadkomma om en mycket viktig fråga, som dessutom är högst känslig.
Jag skriver under på betänkandets allmänna filosofi och förslag.
I fråga om metod är det beklagligt att man inte kunde genomföra en effektiv utvärdering av de uppnådda resultaten i förhållande till fastställda mål.
Det hade möjliggjort en större insikt om vad som, kulturellt och ekonomiskt, verkligen står på spel med detta direktiv för varje medlemsland i unionen och för kandidatländerna.
Däremot ställer jag mig bakom föredragandens och kommissionens önskan att föreslå en revidering av direktivet, och att detta skall göras parallellt med revideringen av andra direktiv, efter det att man har genomfört tre grundliga föregående studier.
Det är bara en övergripande metod som kan leda till att man kan föreslå en sammanhängande och offensiv politik på medellång sikt, en metod som - låt oss erkänna det - inte behandlas i direktivet i dag.
Det audiovisuella landskapet har förändrats i grunden.
Nya tjänster som stöds på ny teknik skakar om landskapet, men också det ökade antalet nya sändningsföretag.
Om vi vill bevara vår audiovisuella sektor måste vi därför utvidga direktivets tillämpningsområde i dag.
Men det finns flera saker som oroat mig.
Vi kan konstatera att obalansen mellan europeisk filmproduktion och importerna från Förenta staterna på den europeiska marknaden håller i sig.
Man kan slå fast att europeiska filmer inte reser långt mellan Europeiska unionens länder: 6 procent av de europeiska filmerna används utanför ursprungslandet, 74 procent av den totala programvolymen är importerade amerikanska fiktionsprogram, endast 14 procent är europeiska verk.
Förutom programexporten är de stora bolagen på väg att exportera amerikanska temakanaler till Europa.
Dessa säljs både till operatörer för digitala kanaler och till kanaler som sänds via satellit, och på det digitala området ligger Europa dessutom långt efter Förenta staterna.
Så ser de svåra frågor ut som vi konfronteras med.
Och därför anser jag att det bara är en övergripande och viljekraftig insats från Europeiska unionens sida som kan erbjuda ett svar.
För vid sidan av de ekonomiska och finansiella frågorna, som givetvis är mycket viktiga, infinner sig helt enkelt också frågan om våra kulturer, identiteter och de värden vi tror på.
