# ID: svediakorp-gov417970
# author: Neyts-Uyttebroeck (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 538
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag vill först tacka er för att ni ger mig ordet nu.
Att jag inte kan stanna här längre beror på att jag kl.
16.30 har ett möte med er kontaktgrupp, för att diskutera utvecklingen rörande parlamentsledamöternas status.
Det är en viktig fråga och det är ett viktigt möte, det var jag själv som hade bett om att det skulle äga rum, och jag måste var här igen kl.
17.30 för att svara på era många frågor.
Så ser det ut.
Jag vill därför tacka er så mycket för att ni vill lyssna till mig nu.
Herr talman, mina damer och herrar!
Ni har utan tvivel alla märkt hur varje ord i mitt uttalande, varje adjektiv som jag uttalat å ordförandeskapets vägnar, å rådets vägnar, har granskats.
Ni får således ursäkta mig för att jag nu inte försöker göra ytterligare tolkningar av vad jag har förklarat för er.
Jag har gett förklaringar å hela rådets vägnar, och därför tror jag att jag har gett en bra anvisning om i vilken riktning diskussionerna utvecklas.
Jag har också angett vilka begränsningar Ekofin-rådet och ministrarna själva har slagit fast, och jag har även visat vad den påbörjade debatten handlar om, och ni har säkerligen förhoppningar om att det bland er som är här, och ni är alla här, finns specialister på området som följer debattens utveckling på nära håll.
Självklart också slutsatserna av debatten, som är så mycket mer betydande.
Jag tror att vi, när allt kommer omkring, är mer eller mindre överens om de mål vi vill uppnå, även om vi är mindre överens om vilka medel som är bäst för att nå dit.
Den debatten kommer utan tvivel också att fortsätta.
Jag skulle ändå vilja framföra två små personliga synpunkter.
Berthu utropade - och han gjorde det redan på den tiden då jag var hans kollega - att allt gick så mycket bättre när varje land hade full kontroll över de finansiella och ekonomiska instrumenten.
Tillåt mig dock, herr Berthu, att inte hålla med er på den punkten.
Jag har levt tillräckligt länge i denna värld för att veta att verkligheten då såg helt annorlunda ut, att Europa genomgick djupa finansiella och ekonomiska kriser som man hade enorma svårigheter att bemästra.
Det var det första.
Den andra personliga synpunkt jag skulle vilja framföra, är att det kommer att dröja länge innan jag glömmer lovsångerna från förr, på 1970-talet, lovsångerna för en politik som kallades deficit spending.
Det var på den tiden då konjunkturen mattades i mitt land och de ansvariga då sjöng deficit spending-politikens lov.
Det tog oss 15 år att få bukt med effekterna av denna politik.
Detta är således inte något jag önskar för vår del.
Det jag har hört här går emellertid i absolut motsatt riktning och ni kommer alla att vara angelägna om att följa allt detta mycket noggrant och vara ytterst uppmärksamma.
För mig återstår bara att tacka för er vänliga uppmärksamhet.
