# ID: svediakorp-gov417859
# author: Lage (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 377
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europa liksom sov.
Det verkade som Europas enda dröm var att ha det bekvämt och leva i fred.
Plötsligt raserade chocken efter det brutala terroristattentatet New York tilliten och livsbejakelsen.
Europa blev plötsligt sårbart och kände sig skyddslös.
Europas grundläggande rättigheter, förvärvade med hårt arbete, var ju hotade av mystiska terroristnätverk där den muslimska religiösa fanatismen fortfarande tycks dominera.
Denna våldsamma och omoderna fanatism är per definition motståndare till västvärlden.
Men detta ger inte något existensberättigande åt den fördummande kulturen och den historiska okunnigheten som fungerar som en felaktig sammansmältning mellan islam och attentatsmännens underliga, irrationella och sekteristiska uttryck.
Det var inte bara USA, som var måltavlan för det grymma attentatet, som sattes på prov.
Europa sattes också på prov och Europeiska unionen måste rannsaka sitt samvete ordentligt.
Då det just hade hänt var Europeiska unionen, fortfarande i chocktillstånd, upptagen med toppmötet i Bryssel.
Unionen var snabb, tydlig och precis i sina svar på krisen.
Men hur är det nu?
Europa får inte hädanefter anta en ytlig, kortsiktig och opportunistisk ställning.
Europa får inte bli en leksak för ödet, ett öde som andra har bestämt.
Det som bestämdes i Gent och Laeken var att Europa måste tänka efter noggrant vilket hennes projekt är och vilken roll hon har inför denna nya världsordning och dra en tydlig riktlinje för de kommande svåra tiderna.
Utan att låta pessimistisk om människans villkor vill jag säga att Europa måste bli mindre naiv i fråga om väntande framtida faror.
Europa måste stärka sin enighet både när det gäller ekonomi, politik, försvar och inre säkerhet.
Det är en självklarhet.
Men hur skall man göra det?
Vad är det som Europa prioriterar förutom den icke militära kampen mot terrorismen?
Vilka är de nya målen för det gemensamma projektet?
Kommer utvidgningen att fortsätta på samma sätt?
Kommer vi inte fr.o.m. nu att behöva skynda på t.ex.
Turkiets anslutning till Europeiska unionen?
Skulle det inte vara rent bondförnuft att ge högsta prioritet åt en Medelhavsstrategi och ta initiativ till samarbete med länder som bekänner sig till islam?
