# ID: svediakorp-gov417830
# author: Michel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,802
# sentences: 79
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Fru talman, mina damer och herrar!
Jag insisterade på att så snabbt som möjligt informera er om vad som skedde vid det extra Europeiska råd som hölls den 21 september med Europeiska unionens stats- och regeringschefer.
Jag tycker det är viktigt att engagera er, parlamentsledamöter, i Europeiska unionens samtal och beslut.
En hållning som vi för övrigt antagit redan sedan början av de tragiska händelserna.
Som ni vet så har Europeiska rådet träffats för att analysera det internationella läget efter terroristattackerna och ge de impulser som behövs angående EU: s agerande.
Diskussionerna ledde snabbt fram till att enhälliga slutsatser drogs och den texten offentliggjordes redan på kvällen den 21 september.
Jag tänker därför inte heller läsa upp hela innehållet men jag vill dock gärna betona de viktigaste punkterna.
För det första vill jag uttrycka ordförandeskapets stora tillfredsställelse över Europeiska unionens beslut att göra kampen mot terrorismen till en prioritet och över dess beslutsamma avsikt att under alla förhållanden agera gemensamt.
Det terroristiska hotet är en prövning för den europeiska konstruktionen.
Med den enighet som kunde konstateras på Europeiska rådet, diskussionernas kvalitet, och de allomfattande och konkreta åtgärder som beslutades har unionen bevisat att den klarar den här utmaningen.
Det extra rådsmötet har gjort det möjligt för unionen att föra fram olika viktiga budskap.
Det första budskapet handlar om solidaritet och samarbete med Förenta staterna.
Europeiska unionen delar samma värden som Förenta staterna, nämligen ett öppet, demokratiskt och multikulturellt samhälle.
Unionen skall stödja Förenta staterna att ställa de ansvariga för de här barbariska dåden och de medskyldiga, inför rätta och bestraffa dem.
Vi anser att det är berättigat med ett målinriktat amerikanskt svar inom ramen för säkerhetsrådets resolution 1368.
Vi är beredda att - varje medlemsstat enligt sina egna medel - engagera oss i det avseendet.
Vi får dock inte underskatta allvaret i detta gissel.
För att få slut på det, måste vi kunna stödja oss på en bred koalition i Förenta nationernas regi.
Den koalitionen skall särskilt omfatta kandidatländerna, Ryska federationen och våra partnerländer i den arabiska världen.
Det andra budskap som Europeiska unionen vill framföra till rådet är dess konkreta engagemang i kampen mot terrorismen via en handlingsplan som omfattar fem sorters åtgärder.
Den första serien åtgärder är inriktad på att förstärka det nödvändiga polisiära och rättsliga samarbetet.
I det sammanhanget måste det utarbetas en gemensam definition av terrorism, två målsättningar som fastställts av Europeiska rådet.
Europeiska rådet har också fattat ett mycket konkret beslut om att vidta åtgärder för att tydligt identifiera terrorister och de organisationer som stöder dessa i avsikt att upprätta en förteckning över terroristiska organisationer.
I det sammanhanget kommer Europols funktion och samarbetet med USA att förstärkas.
Den andra serien åtgärder i handlingsplanen, som i mina ögon dessutom är mycket viktig, rör utvecklingen av internationella rättsliga instrument.
Det finns ett antal instrument som kan utnyttjas, och precis som Indien föreslår vore det utan tvekan värdefullt att studera idén om en allmän konvention mot internationell terrorism.
En tredje serie åtgärder som Europeiska unionen vill arbeta på är de som rör finansieringen av terrorism.
I det sammanhanget kommer man även att göra konkreta insatser på unionsnivå, framför allt i fråga om penningtvätt och frysning av tillgångar.
Den fjärde serien åtgärder rör luftfartssäkerhet.
Unionens avsikt är att snabbt arbeta på en rad tekniska och konkreta åtgärder, t.ex. i fråga om bagagekontroll och teknisk utbildning för besättningar.
Jag vill slutligen uppmärksamma er på den femte serien åtgärder, som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i sin helhet.
Här betonas kravet på att samordna unionens globala insatser: tanken är att förstärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med siktet inställt på att integrera kampen mot terrorism.
Detta innebär också att man bör göra en systematisk omvärdering av Europeiska unionens förbindelser med tredjeland mot bakgrund av det stöd som dessa länder eventuellt ger terrorismen.
På medellång och lång sikt kräver kampen mot terrorism också att unionen förstärker sin förebyggande politik och engagerar sig mer i arbetet med att stabilisera regionala konflikter.
I det sammanhanget avser Europeiska unionen att stärka sin roll, med hjälp av Förenta staterna, Ryssland och sina partner bland de arabiska länderna, för att verka för en varaktig lösning på konflikten i Mellanöstern.
Att utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skulle också ge varaktiga effekter.
Dessa politikområden bör inte användas som vedergällningsmedel, utan snarare som ett redskap för förebyggande arbete.
Konfliktförebyggande insatser förutsätter också att Europeiska unionen osvikligen engagerar sig för att samtliga länder integreras i ett hållbart internationellt system för säkerhet och välstånd.
Till sist bör vi ägna en särskild uppmärksamhet åt problemen med flyktingströmmarna.
På den punkten kommer kommissionen att ge förslag till stödprojekt för afghanska flyktingar i angränsande länder.
Europeiska rådets sista budskap är slutligen att de europeiska länderna och marknaderna bör lugnas i ekonomiskt hänseende - med hjälp av slutsatserna från Europeiska rådets samtidiga informella möte i Liège - och att man bör framhålla den positiva funktion som euron kan fylla i det nuvarande ekonomiska sammanhanget.
Mina damer och herrar!
Så lyder Europeiska rådets budskap från den 21 september.
Sammanfattningsvis skulle jag möjligen vilja tillföra två synpunkter.
Den första synpunkten: den kris som uppstod efter attentaten i New York och Washington har gett det europeiska enandet en ny drivkraft, som så ofta i en krissituation.
Europeiska rådets extra möte den 21 september gav oss tillfälle att fatta konkreta beslut och ge prov på ett verkligt europeiskt " leadership ".
Det belgiska ordförandeskapet kommer att se till att dessa åtaganden följs upp, framför allt vid det kommande mötet i rådet (allmänna frågor) i oktober och vid Europeiska rådets möte i Gent.
Den andra synpunkten: prioriteringen av kampen mot terrorism får inte avleda oss från andra viktiga projekt för det europeiska bygget.
Jag skulle här vilja bekräfta att det belgiska ordförandeskapet kommer att följa sitt program när det gäller förberedelserna inför eurons införande, förhandlingarna inför utvidgningen och genomförandet av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Jag skulle nu vilja komma in på förberedelserna inför Europeiska rådets möte i Gent.
Vid det informella mötet med stats- och regeringschefer den 19 oktober i Gent kommer följande ämnen att behandlas: de tre ämnen som det belgiska ordförandeskapet redan hade planerat, nämligen: euron, Europeiska unionens utvidgning och uttalandet i Laken angående Europas framtid.
Med tanke på de internationella händelserna kommer antagligen ett fjärde ämne att tillkomma, nämligen kampen mot terrorismen.
När det gäller införandet av euron i tolv medlemsstater från och med den 1 januari 2002 kommer Ekofin-rådets ordförande, minister Reynders, ansvarige kommissionären, Solbes, och Europeiska centralbankens chef, Wim Duisenberg, att lägga fram en rapport om det exakta läget när det gäller förberedelserna i medlemsstaterna.
Stats- och regeringscheferna får på det sättet möjlighet att ändra förberedelserna om och där det behövs.
De får också möjlighet att diskutera några mer politiska aspekter av europroblematiken, såsom frågan om användningen av euro i kandidatländerna.
När det gäller förberedelserna för Laeken-förklaringen kommer rådets ordförande (allmänna frågor) att rapportera om de samtal som utrikesministrarna hittills fört i den här frågan.
Betoningen skall närmare bestämt läggas på det som redan åstadkommits av det belgiska ordförandeskapet.
Det regelverket gäller framför allt inrättandet av ett konvent som nyskapande instrument för förberedelserna av regeringskonferensen år 2004.
Vid rådet (allmänna frågor) den 8 och 9 oktober i Luxemburg hoppas det belgiska ordförandeskapet kunna befästa dessa framsteg och komplettera dem med framgångar med avseende på ytterligare två aspekter.
Kandidatländernas ställning i konventet och anordnandet av ett civilt forum.
Dessutom eftersträvar ordförandeskapet en överenskommelse om det bästa sättet att bestämma konventets mandat.
Ordförandeskapet föredrar en utveckling eller omformulering av de fyra frågor som anges i Niceförklaringen, naturligtvis med målsättningen att åstadkomma ett mer omfattande program.
Vid rådet (allmänna frågor) den 8 oktober kommer ordförandeskapet samtidigt att ge inledande information till medlemsstaterna angående en möjlig struktur för Laeken-förklaringen.
Med utgångspunkt från förberedelserna i rådet (allmänna frågor) måste det vidare vara möjligt att i Gent fortsätta de etappvisa förberedelserna av Laeken-förklaringen och eventuellt gå ännu längre.
Det skulle till exempel vara nyttigt och önskvärt för ordförandeskapet att under de kommande veckorna övertyga de övriga medlemsstaterna om att Laeken-förklaringen inte får inskränkas till enbart förfarandefrågor, för det andra att ange typen av innehållskomplement som önskas, för det tredje att övertyga de övriga medlemsstaterna om att det här tillvägagångssättet med avseende på innehållet inte behöver innebära några särskilda svårigheter.
Jag skulle faktiskt vilja utnyttja detta tillfälle för att lugna alla dem som har uttryckt en rädsla i fråga om ordförandeskapets strategi.
Uppgiften, såsom vi ser på den, medför inte oövervinneliga svårigheter.
Den har t.o.m. flera fördelar.
Frågan om huruvida man bör hålla sig till de fyra strecksatserna i Nice-förklaringen eller inte verkar vara ett skenproblem.
Utformningen av denna förklaring öppnar för möjligheten att bredda debatten utifrån de fyra noterade frågorna.
Dessutom är det svårt att se vad som skulle förhindra konventet att ta upp motu proprio vilken fråga som helst, som anses vara värdefull att behandla.
Alltsedan Genval har det stått klart att man i Laeken-förklaringen kommer att begränsas till att ställa frågor, utan att nödvändigtvis behöva ge svar.
Konventets resultat kommer att läggas fram i form av alternativ, vilket bör lugna alla dem som fruktar att se sig tvingade till något.
Om syftet med denna uppgift - en uppgift som alla kom överens om - är att ställa bra frågor, är det helt legitimt att formulera dem på ett så fullständigt, tydligt och relevant sätt som möjligt, för att optimera konventets framtida arbete.
När det gäller utvidgningen av Europeiska unionen kommer Europeiska rådet att få en rapport från Europeiska kommissionen, på ordförandeskapets begäran, om hur strategin på det här området konkret genomförs.
Denna rapport kommer att finnas tillgänglig så snart den har antagits av kollegiet.
Vad det handlar om är att kontrollera huruvida färdplanen följs, den plan som antogs av Europeiska rådet i Nice och bekräftades av Europeiska rådet i Göteborg såsom en allmän ram för förhandlingarna.
Jag vill slutligen påpeka att ordförandeskapet inte har för avsikt att utarbeta skriftliga slutsatser från detta möte mellan stats- och regeringscheferna.
