# ID: svediakorp-gov417808
# author: Mayer, Hans-Peter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 513
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill kort redogöra för den problematik och de viktiga punkter som ligger till grund för mitt betänkande.
Kärnpunkten lyder: Kommissionen uppmanas att fram till den 31 december 2002 göra en ingående undersökning om de eventuella effekterna av övergången till principen om internationell konsumtion.
Den Neraundersökning som kommissionen lade fram 1999 ägnas inte i tillräcklig utsträckning åt detta.
Varumärkesrätten får effekter bara på det området som den garanterats för.
Gemenskapskonsumtionen gäller för gemenskapsvarumärket och nationella varumärken när innehavaren av varumärkesrätten för första gången har släppt ut sin produkt på marknaden inom gemenskapen.
När innehavaren av varumärkesrätten släpper ut sin produkt på marknaden utanför gemenskapen, är varumärkenas rättsliga verkan i gemenskapen ännu inte uttömda.
Han kan därför förbjuda parallellimportörer att föra in produkten i gemenskapen.
Han kan alltså tack vare gällande bestämmelser om gemenskapskonsumtion sätta två olika priser: ett lägre för länder utanför gemenskapen och ett högre för själva gemenskapen.
Men denna delade prispolitik är inte målsättningen med varumärkesrätten.
Det huvudsakliga syftet med varumärket är nämligen att göra så att produkten blir känd och urskiljbar, och det kan markera en bestämd produktkvalitet.
Man kunde också tala om reklameffekter.
Att dela upp marknader till nackdel för konsumenterna i gemenskapen kan inte vara syftet då ett gemenskapsvarumärke beviljas.
Inte heller av konkurrensrättsliga skäl talar något mot parallellimport.
Varför skall då denna kunna förhindras via omvägen med varumärkesrätt?
Det är inte i sin ordning.
Vi måste göra något för att i fråga om varumärkesartiklarna åter komma fram till mer konkurrens och till lägre priser.
I en studie som gjorts av den svenska konkurrensmyndigheten delas denna uppfattning.
Även i ett diskussionsdokument från den irländska konkurrensmyndigheten delas denna åsikt.
Vid en utfrågning inför urvalskommittén i House of Commons har också till övervägande del argument för internationell konsumtion framkommit.
Härtill kommer en tungt vägande ny faktor: den ökande handeln på Internet.
De nu gällande konsumtionsbestämmelserna skulle kunna förhindra utvecklingen av e-commerce.
Det är nämligen inte säkert att Internetförsäljning med anslutande försändelse av varumärkesprodukter är tillåten ur marknadsrättslig synpunkt.
Rättssäkerhet och konsumentskydd är ändå väsentliga villkor för utvecklingen av handeln över Internet.
Härtill kommer följande: Det finns a) varumärken som nästan inte hör till någon produkt.
Ni beställer till exempel en " Siemens ".
En " Siemens " kan vara en lampa, en tvättmaskin eller ett kärnkraftverk.
Det finns b) vidare varumärken som betecknar grupper av produkter, exempelvis Adidasskor, vare sig det nu är sandaler eller högklackade skor.
Det finns c) varumärken, som kräver en absolut identitet, exempelvis inom medicinen.
Då får inte heller ett milligram vara annat än det som beteckningen avser.
Alla dessa punkter utgör en tillräcklig anledning för att kräva att kommissionen gör en egen omfattande undersökning.
Här gäller det också att göra jämförelser med de viktigaste handelsnationerna i världen och undersöka och noga analysera effekterna på arbetsmarknadssituationen i EU.
