# ID: svediakorp-gov417804
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 969
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag skulle vilja tacka föredraganden Rübig för ett utmärkt betänkande, och kammaren för en debatt som uppvisar kvalitet och engagemang.
Det är allmänt erkänt att politiska linjer som skapar innovation är en underliggande avgörande faktor för ekonomisk tillväxt.
Det gläder mig särskilt att kunna lägga fram de allra senaste slutsatserna för er från EU: s innovationspolitiska prestationer, nämligen 2001 års resultattavla för innovation, vilken sammanställdes som en uppföljning till rapporten förra året.
2001 års europeiska resultattavla för innovation ger oss en utgångspunkt för unionens strategi att stärka sin allmänna konkurrenskraftighet, genom att tillhandahålla gemensamma åtgärder för ett lands prestationer med hjälp av 17 indikatorer.
Jag skulle också vilja säga att jag delar föredragandens åsikt när det gäller att betona vikten av utbildning och yrkesutbildning, något som andra talare har konstaterat.
En indikator som efterlystes i rapporten lades till i resultattavlan för att täcka livslångt lärande.
EU: s prestationer när det gäller tillväxt och levnadsstandard i förhållande till USA och Japan betonar de huvudsakliga utmaningar som EU står inför när det gäller att stärka sin konkurrenskraftighet.
Under de senaste tjugofem åren, och om man bortser från tillfälliga periodiska fluktuationer, har EU inte hållit takten med USA när det har gällt att förbättra sin levnadsstandard.
Klyftan är nu bredare än den var för tjugofem år sedan.
På kollektiv nivå, kan klyftan i levnadsstandarden tillskrivas två faktorer: två tredjedelar kan tillskrivas sysselsättningsgraden, som är lägre, och en tredjedel produktiviteten.
Jag kommer att fokusera på produktivitetsklyftan.
Fram till mitten av 1990-talet minskade produktivitetsklyftan mellan EU och USA stadigt.
Under andra halvan av 1990-talet började dock den snabba ökningen av produktivitetstillväxten i USA att öka klyftan.
Fram till början av 1990-talet gick kapitalintensiva industrier i spetsen för en produktivitetstillväxt.
Detta förändrades i mitten av 1990-talet, när forskning och innovation blev de huvudsakliga avgörande faktorerna.
De industrier som uppnådde störst produktivitetsvinster under slutet av 1990-talet var till största delen forskningsintensiva.
Den övergripande strategin för att gynna konkurrenskraftigheten kräver att vi bättre måste kombinera unionens och medlemsstaternas ansträngningar att utveckla mer effektiva politiska linjer för att skapa och stödja innovation.
Den nationella innovationspolitiken bör stärkas, utvecklas och anta ett mer konsekvent tillvägagångssätt över hela EU.
Det är därför som vi behöver en regelbunden riktmärkningsövning för att mäta och jämföra EU-ländernas resultat, identifiera huvudsakliga områden med svagheter och styrkor, och göra så att vi kan utforma och finjustera innovationspolitiken i enlighet därmed.
Om man tittar på EU som en helhet, ligger vi fortfarande efter USA och Japan när det gäller de flesta indikatorer.
Vi kommer påtagligt på efterkälken när det gäller den privata sektorns investeringar inom forskning och utveckling.
Snabba ökningar i företagsforskningen och företagsutvecklingen i Japan och USA sedan 1994, har ökat klyftan i förhållande till Europa på ett oroväckande sätt.
USA: s utgifter inom detta område är nu 74 procent högre än i Europa.
Europas högteknologiska patenteringverksamhet är också för svag: amerikanska företag ansöker om fler högteknologiska patent i Europa än europeiska företag gör.
Den japanska patenteringen i Europa är nästan lika stark som den amerikanska.
Denna obalans i patenteringen är ett område som kräver omgående uppmärksamhet.
På nivån med individuella medlemsstater, ser det annorlunda ut.
Jag måste säga att, när det gäller många indikatorer, är de EU-länder som presterar bäst också världsledande, och presterar ibland avsevärt bättre än USA och Japan.
Jag skall ge er några exempel: Förenade kungariket, Irland och Frankrike till exempel, är världsledande när det gäller antalet personer med akademisk examen inom vetenskap och ingenjörskonst; Nederländerna, Sverige och Danmark ligger långt före när det gäller tillgång till Internet i hemmen; Finland, Nederländerna och Sverige är ledande inom offentlig forskning och utveckling; och Sverige ligger långt före när det gäller företagsforskning och utvecklingsutgifter.
Skillnaderna i innovationsprestationerna mellan medlemsstaterna är dock fortfarande avsevärda.
Länder som Danmark och Finland, vilkas prestationsförmåga redan var stark, fortsätter att vara ledande inom fältet om man mäter med innovationsindexet, det vill säga när det gäller trender, och inte enbart resultattavlor.
Grekland och Spanien håller snabbt på att nå upp till EU-genomsnittet, samtidigt som de startade från en relativt låg nivå.
Men förändringar är viktigt och positivt.
De fyra största EU-ekonomierna (Frankrike, Tyskland, Förenade kungariket och Italien) förbättras, men ligger på nivåer långt under EU-genomsnittet.
Ett antal lärdomar kan dras från dessa resultat.
Unionen borde först och främst investera i utbildning och yrkesutbildning, vilket har sagts här ett antal gånger; för det andra, förbättra sin prestationsförmåga inom de högteknologiska sektorerna och främja företagande; för det tredje, hjälpa till att öka företagsforskningen och företagsutvecklingen genom att uppmuntra medlemsstaterna att införa eller öka de nödvändiga incitamenten; och slutligen, främja användandet av teknik inom alla sektorer av ekonomin, däribland offentliga förvaltningar.
Det gläder mig att se att flera av dessa aspekter innefattas ordentligt i Rübigs betänkande.
Jag tror att detta betänkande kommer att bidra till att skapa ett samförstånd på vägen framåt.
Detta är nödvändigt, vilket slutsatserna från resultattavlan för innovation visar.
I betänkandet uttrycks Europas önskan att minska unionens innovationsunderskott och uppnå det mål som fastställdes i Lissabon, och det bidrar följaktligen i stor utsträckning till att förbättra EU: s övergripande konkurrenskraftighet.
Jag hoppas att det kommer att finnas ett tillfälle att återkomma till dessa frågor i kommissionens rapport om konkurrenspolitiken för 2001, som kommer att läggas fram om några veckor.
