# ID: svediakorp-gov417795
# author: Rübig (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 746
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Varför är det så viktigt med innovation i Europeiska unionen?
Vi ser alla att vi har små problem nu inom näringslivet.
Om vi vill att konjunkturerna åter skall förbättras, då måste vi komma med initiativ så att sysselsättningen återigen ökar, så att arbetslösheten går tillbaka, och så att vi även i framtiden kan leva i välstånd.
Jag tror att man också måste kunna bedöma det objektivt.
Därför bör vi använda metoden med benchmarking.
Jag är mycket tacksam mot kommissionären att han här också tydligt har ställt den europeiska resultattavlan för innovation i centrum, eftersom man av denna mycket väl kan se de olika ländernas prestationer.
Och naturligtvis metoden med best practice: att se var man i grannländerna, i de femtons Europa, arbetar bättre än i det egna landet.
Det upplevde jag också alltid på det viset i skolan: Man kan lära sig av dem som är bäst i klassen.
Vi bör inte bara hålla oss inom Europa, utan särskilt också se efter i de anslutningsvilliga länderna vad de redan gör bättre än vi.
Just inom de tekniska utbildningsgrenarna vid universiteten finns det enorma kunskaper, det finns en mycket stor innovationskraft, men naturligtvis också i Amerika, Japan, Indien och många andra länder, som vi säkert skulle kunna dra nytta av.
Det handlar om innovation inte bara på det ekonomiska området, utan också på det sociala, det kulturella och framför allt också det politiska området.
Vi skulle gärna vilja att den forskning som stöds med allmänna medel ändras på så sätt att vi i framtiden utformar den ännu mer marknadsorienterat eller, kanske bättre uttryckt, mer medborgarorienterat.
Var finns det i framtiden tjänster eller produkter som medborgaren gärna skulle vilja ha, som han behöver?
Denna marknadsforskning är i framtiden mycket viktig för oss, så att vi ser var vi skall lägga tyngdpunkterna i innovationspolitiken.
Men innovationer innebär också att man alltid tar en risk.
Därför måste vi se till att det även finns nödvändigt riskkapital till förfogande.
Just i svåra tider blir även de ekonomiska medlen knappa.
Vi vet alla att genom Basel II kommer kanske även här i synnerhet de mindre företagen att drabbas av ytterligare en restriktion.
Hur som helst har vi - och här vill jag ändra texten - 18 miljoner små och medelstora företag med färre än 250 anställda i Europa.
Dem måste vi särskilt ta hänsyn till, eftersom de när allt kommer omkring genererar 80 procent av skatteintäkterna och eftersom två tredjedelar av de anställda arbetar där.
Innovation måste börja i de små enheterna.
Vi behöver subjektiv innovation, alltså kombinera kända tekniker med varandra, göra om dem, överväga på nytt var de kan användas och var de kan förbättras.
En av de centrala punkterna är förvisso den livslånga utbildningen och yrkesutbildningen.
Just utbildningsåtgärderna blir allt viktigare, och därför bör vi också koncentrera oss på hur vi på bästa sätt kan förmedla kunskaperna.
Genom e-learning - som det allmänna fackbegreppet är - men i ännu högre utsträckning med e-entertainment, tror jag.
Att lära sig skall vara roligt, skapa intresse och väcka nyfikenhet, men det skall också vara ett äventyr.
Här bör vi i framtiden förmedla upplevelser som i första hand koncentrerar sig på europeiskt innehåll, genom att vi på Internet och i utbildnings- och undervisningsprogrammen ställer våra europeiska värden och vårt europeiska vetande i centrum, och också är beredda att gå in i en internationell konkurrens.
Men vi behöver också nya system i skolorna.
Vi behöver nya metoder för kvalitativt ledarskap för lärare och elever.
I företagen har ISO 9000 redan blivit en självklarhet.
Jag kan föreställa mig att man med denna nya processteknik också skulle kunna göra tydliga framsteg i skolorna.
Men även i företagen behöver vi enklare finansieringsmöjligheter.
Vi behöver personer som startar företag och vi behöver mentaliteten att starta företag, och vi behöver i företagen en enklare övergång vid generationsväxlingar.
Här bör man erbjuda skattelättnader och ställa riskkapital till förfogande, eftersom ett företags livscykel lyder: Att grundas, att överges och slutligen att avslutas.
Alla tre faserna bör vi i framtiden fundera över.
