# ID: svediakorp-gov417779
# author: Queiró (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 527
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Utvecklingen av ett europeiskt program för radionavigering via satellit väcker flera frågor som förtjänar att vi reflektera över.
Det handlar om ett projekt på internationell nivå som använder spetsteknik och inbegriper enorma ekonomiska offentliga och privata resurser.
Den viktiga strategiska betydelsen av de politiska beslut som måste fattas på detta område förklarar i hög grad den tvekan rådet har visat, trots det engagemang och entusiasm som både kommissionen och Europaparlamentet har visat i sina ställningstaganden och i de dokument som tagits fram.
Problemet är faktiskt inte mindre.
Ett så viktigt projekt kräver givetvis ett nära internationellt samarbete.
Detta samarbete är grundläggande, inte bara på grund av den framtida installeringen i flera regioner av kontrollcentraler och kommunikationsutrustning för stöd till de 30 satelliter som också måste placeras ut i rymden, utan också för att framgången för ett projekt av detta slag givetvis beror på dess kompatibilitet med övriga befintliga system: det nordamerikanska GPS och det något mer begränsade ryska Glonass.
Vi ser alltså ingen mening i att grunda argumentationen och behovet av ett system som Galileo på någon känsla av misstroende från Europa och européerna mot USA på grund av den näst intill monopolsituation som detta land för närvarande har.
Och som skulle kunna få dem att unilateralt och utan rimliga skäl, det vill säga på ett oansvarigt sätt, avbryta satellitöverföringen av data, eller införa outhärdliga graderingsnivåer när det gäller precisering av dessa data för civila användare.
Sanningen är att GPS-systemet och radionavigation via satellit har använts mycket framgångsrikt i hela världen och framför allt i Europa.
Tilläggas kan att mottagningen av GPS-signaler har varit helt gratis för användarna och alla medborgare kan nå de nödvändiga sektorerna till åtkomliga priser.
Skälen till att Europeiska unionen bör satsa på begreppet " Utveckling ", installation och utforskning " av ett system av denna typ är av en annan karaktär.
Det handlar främst om den impuls som Galileo skulle ge den europeiska högteknologiska industrin och företag med tjänster i anslutning till denna, och att införa en hälsosam ekonomisk konkurrensfaktor i denna verksamhetssektor, en faktor som är avgörande för dess utveckling.
Detta system skulle även utgöra ett enormt stöd för att utveckla den potentiella europeiska tekniken och för att stärka den akademiska och tillämpade forskning till vilken den hör.
Det är också viktigt att understryka det värdefulla bidrag som ett projekt av denna dimension skulle ge i form av nya arbetstillfällen (mer än 100 000), och vi talar om högkvalificerade arbeten.
Och slutligen skulle installation och utforskning av systemet göra det möjligt att utveckla ett offentligt eller privat partnerskap av ett enormt strategiskt värde för stöd till så viktiga sektorer som transporter (till sjöss, luft eller på land), flygledning, sökande och räddningstjänster, meteorologi, mobiltelefoni och många andra.
Det är av dessa skäl, här kortfattat sammanfattade, som vi stöder Galileoprojektet, och som vi alltså hoppas skall kunna bidra till att konstruera ett verkligt framtida Europa.
