# ID: svediakorp-gov417771
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 829
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär!
Vi är sena.
Tiden springer ifrån oss och framför allt ifrån Galileoprojektet.
Ju längre Europeiska unionen tvekar att få igång det europeiska satellitnavigationssystemet, desto mer ointresserad blir reaktionen från industrin och även från befolkningen.
Den sista risken är då att Galileo en dag kommer att begravas.
När jag erinrar mig några uttalanden som jag stött på under de gångna åren medan jag arbetat med det europeiska satellitnavigationsprojektet, ökar min oro.
Parlamentets yttrande över kommissionens meddelande har visserligen ingen lagstiftningskaraktär, men är viktigt när det gäller att visa riktningen.
Parlamentet kommer - med bred majoritet, hoppas jag - att i morgon anta mitt betänkande och därmed stödja ståndpunkten att ett eget europeiskt satellitnavigationssystem är absolut nödvändigt, inte minst med tanke på den särskilda situation som världen och Europa befinner sig i sedan den 11 september.
Denna principiella åsikt delas också av rådet, vilket slutsatserna från Stockholm på nytt har bekräftat.
Men hur skall man bli av med de tvivel som hela tiden dyker upp, även i de ändringsförslag vi har framför oss?
Grundfrågan är alltså fortfarande: Varför behöver vi ett eget europeiskt satellitnavigationssystem, när ändå amerikanerna redan har levererat en fungerande modell med sitt GPS?
Låt mig nämna några huvudargument.
För det första: Det amerikanska systemet har ett militärt koncept, med motsvarande nackdelar i fråga om kontinuerlig tillgänglighet, exakthet och även rättssäkerhet.
Det är för vår del viktigt med tillförlitlighet, och den måste garanteras även i krissituationer.
Vi måste alla vara på det klara med att Europas suveränitet och säkerhet skulle hotas allvarligt om navigationssystemen undandrogs från europeisk kontroll.
Här behöver vi helt klart ett eget civilt system, som emellertid måste stå öppet för alla - för alla, vill jag påpeka - potentiella användare.
Därför kan jag tyvärr inte godkänna de ändringsförslag från GUE / NGL-gruppen som på nytt lämnats in, och som kräver en rent civil användning.
För det andra: Vi arbetar för en fri konkurrens inom unionen, men även i världen.
Då är det dock bara ägnat att förvåna om vi beredvilligt accepterar ett monopol från en extern stat och utsätter våra användare för en försörjning som eventuellt inte blir optimal.
Vi måste här engagera oss, i våra medborgares och användares intresse.
För det tredje: Europeiska unionen skulle, om den avstår från ett eget system, massivt hamn på efterkälken inom spetstekniksektorn.
Det kan inte vara avsikten.
Nej, vi vill snarare se Europa i spetsen, och till detta behöver vi Galileo.
För det fjärde: Galileo skapar arbetstillfällen i Europa.
Dessa arbetstillfällen är högkvalificerade och skapas inom ett framtidsområde - spetstekniken.
Vid uppbyggnaden av infrastrukturen och inom de olika användningsmöjligheterna kan under de kommande åren upp till 100 000 arbetstillfällen skapas, och en stor vinst göras på marknaden.
Varför är Galileo alltså viktigt för Europa?
I mitt betänkande har jag utförligt lagt fram fördelarna och de positiva aspekterna inom de olika användningsområdena.
Dessa fördelar blir ännu mer övertygande om man lyckas inbegripa andra länder i samarbetet.
Bara för kort tid sedan yttrade sig exempelvis Kina vid mötet i Bryssel.
Europa klarar av att förverkliga ett eget system.
Vi vill inte hålla tillbaka denna pralin Galileo, utan vi kommer att erbjuda den till våra partner, om dessa så önskar, och vi kommer att låta våra partner ta del av de stora fördelarna.
Redan från början fäste vi stor vikt vid kompatibilitet med andra system, ty vi vill erbjuda optimala fördelar.
Industrin visar sitt intresse.
Detta bevisas inte bara av de avsiktsförklaringar om cirka 200 miljoner euro, som kommissionen har erhållit, men vi får inte kräva för mycket av vår industri.
Utan en klar och tydlig signal från politiskt håll, utan grönt ljus från oss kan och kommer inte industrin att sätta i gång.
De förarbeten som kommissionen och Europeiska rymdbyrån har gjort, förtjänar stort beröm.
Men jag väntar nu med spänning på det finansierings- och förvaltningskoncept från kommissionen, som begärs i betänkandet.
Detta koncept kommer att bli ytterligare en beståndsdel och en bärkraftig pelare i uppbyggnaden av vårt eget satellitnavigationssystem.
Galileo är ett gemenskapsprojekt.
För övrigt gemenskapens första projekt inom detta område!
En vision alltså för framtiden!
Låt oss här slå till, i stället för att vänta på en dag som aldrig kommer, ty Galileo kommer att revolutionera transporterna och sektorn som gäller rörlighet - på samma sätt som Internet har gjort.
Framgångar - och vi kan ju i Europa redan visa upp en hel del sådana - kräver övervägande, mod och beslutskraft.
Låt oss i morgon vid omröstningen utnyttja detta historiska ögonblick!
