# ID: svediakorp-gov417748
# author: Cappato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag vill framför allt tacka minister Michel, rådets nuvarande ordförande, för det verkar som om den uthållighet och energi med vilken man har försökt att undvika ett resultat som skulle ha varit skamligt och som var på väg att bli en realitet under konferensen, i första hand kan tillskrivas hans insatser.
Jag anser att delegationerna från Förenta staterna och Israel gjorde rätt i att lämna konferensen, liksom jag tror att ni gjorde rätt, herr rådsordförande, i att stanna kvar för att uppnå slutresultatet, för i själva verket strider dessa båda saker inte mot varandra.
Jag tror det israeliska och amerikanska valet fyllde den funktionen att det visade för den allmänna världsopinionen vad som var på väg att hända, dvs. att en grupp av länder, till största delen icke-demokratiska och som inte alls respekterar sina befolkningar, utnyttjade konferensen för att ta ställning i frågor som rör internationell politik.
Det är av den anledningen jag håller med det mesta av vad mina kolleger har sagt: den farligaste och mest spridda formen av rasism i dag, även i länder som är medlemmar av Europeiska unionen, utgörs av övertygelsen att demokratin och rättsstaten inte är positiva företeelser för vissa folk på vår jord, utan att de bara är bra för Europa, Västvärlden och Förenta nationerna, och att de inte bör exporteras och strikt tillämpas även i andra länder.
Bilden av diktaturer som förtrycker sina egna folk, människor av den egna rasen och det egna blodet, av diktaturer och deras företrädare som tillåter sig att i Förenta nationerna ge lektioner i antirasism, utgör i själva verket en gräns för vad det internationella samfundet kan tillåta.
Allt detta är oacceptabelt och jag tror att den amerikanska och israeliska delegationens val och envisheten från framför allt minister Michels sida, men även från rådet i dess helhet, underströk detta.
Låt mig avsluta genom att ansluta mig till dem som begär att vi nu måste tillsätta en utredning för att undersöka de icke-statliga organisationernas ansvar - och det är självklart att inte alla får buntas ihop utan åtskillnad - för utan tvekan existerar detta ansvar och det måste definieras av Europeiska kommissionen, även mot bakgrund av den generositet som visats av Europeiska unionen.
