# ID: svediakorp-gov417642
# author: Van den Berg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Afghanistan är ett land med en genomsnittlig inkomst per invånare på 800 dollar.
Därmed är det landet det fattigaste i Asien och så när som på fem det fattigaste landet i världen.
Det finns ungefär fem miljoner människor som är beroende av livsmedelsprogram.
Miljontals lever på den iranska sidan.
Miljontals lever på den pakistanska sidan.
Gränserna är nu stängda, men det förväntas att ytterligare en miljon kommer på drift.
WFP och UNHCR sitter i kläm, för de kan inte arbeta i landet.
Det finns ytterligare ett antal internationella icke-statliga organisationer som har goda strukturer och som fortfarande kan erbjuda hjälp.
Kommissionen har under de gångna åren gett mycket hjälp via ECHO-programmet.
Jag skulle gärna vilja höra kommissionär Nielson säga något utförligt om detta nu alldeles strax.
Vi vet att vi egentligen sitter ordentligt i kläm.
Vi måste göra mer från Europas sida.
Vi kommer inte över de gränserna.
Vi kan till en del använda strukturen inom landet.
Även UNHCR och WFP sitter i kläm.
Jag skulle egentligen vilja stödja de ord som yttrades av Lubbers, flyktingkommissarien: " Egentligen behöver vi också en ny koalition som verkligen tar itu med den stora humanitära tragedi som utspelas där. "
Jag har medvetet valt att inte anknyta till morgondagens debatt om säkerhetsfrågorna som är mycket bredare.
Men nu konkret i detta område.
Vi borde operera i Iran.
Vi borde operera i Pakistan tillsammans med UNHCR.
Vi borde göra det som Europa.
Våra medlemsstater har för närvarande i tur och ordning hittills gett för lite pengar.
De tvekar.
De avvaktar.
Europeiska kommissionen har tagit bra initiativ i sammanhanget.
Jag vill hylla kommissionär Nielson och kommissionen för detta, men det är nödvändigt att bygga den koalitionen nu.
För om vi inte är i stånd att tillsammans ta itu med den humanitära frågan, då kommer det ögonblick då den politiska räkningen överlämnas till oss.
Ni splittrar världen.
Man håller sig på sin egen sida, men inte på vår sida.
Det är inte " de " och " de ", utan det är vårt gemensamma ansvar att agera där.
För den socialistiska gruppens räkning får jag hoppas att kommissionen, i nära samspel med alla berörda, de internationella icke-statliga organisationerna, UNHCR, WFP lyckas att genom de politiska initiativ som kommissionär Patten tillkännagav nyss ge den signalen i tid i Iran, i Pakistan: en ny koalition för humanitärt stöd i regionen.
