# ID: svediakorp-gov417604
# author: Hannan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja be ledamöterna att fundera över en fråga: är det praktiskt i dagens värld att alla frågor om asylpolitik avgörs inom Genèvekonventionens parametrar?
Genèvekonventionen, som utarbetades 1951, utformades som en tillfällig åtgärd.
Den förhandlades fram i en mycket annorlunda värld - en värld som fortfarande förföljdes av västländernas skamliga misslyckande med att erbjuda offren för den europeiska fascismen en fristad.
Den utformades först och främst för att se till att flyktingar från kommunismens tyranni skulle ha tillgång till fristäder.
Men världen har utvecklats.
Det utbredda resandet med flyg har underlättat för oöverträffade migrationsflöden.
Den stora majoriteten av de som söker bättre liv i nya länder drivs på av förståeliga - ja faktiskt lovvärda - ekonomiska motiv.
Men villkoren i konventionen från 1951, och särskilt kravet på att alla ansökningar skall bedömas enskilt, även om ansökaren uppenbarligen kommer från ett säkert land, uppmuntrar ekonomiska flyktingar att ansöka om inträde som flyktingar.
Detta blockerar systemet och missgynnar de som verkligen flyr från orättvisor och missförhållanden.
Jag stöder, liksom Pirkers betänkande, en viss kontrollerad huvudsaklig invandring.
Alla länder kan dra nytta av den energi och den företagsamhet som finns hos människor som är beredda att korsa hela kontinenter i sökandet efter en bättre framtid.
För att en sådan politik skall vinna allmänhetens samtycke måste den vara rättvis och ha insyn, och vara öppen för redovisning.
Det kan inte vara rätt att domstolarna i våra medlemsstater, genom att tillämpa en märklig tolkning av konventionen från 1951, för en invandringspolitik som ligger bortom de valda politikernas kontroll.
Om vi vill föra en hållbar politik med laglig invandring, och samtidigt skydda rättigheterna för de som är i störst behov av en fristad, måste vi återta kontrollen över våra asyllagar från domarna.
Långt ifrån att utvidga Genèvekonventionens räckvidd, som Evans föreslår, borde vi skrota detta föråldrade avtal och ersätta det med någonting som är bättre anpassat till den moderna världen.
