# ID: svediakorp-gov417595
# author: Duquesne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,137
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag beklagar det verkligen eftersom det är en intressant debatt som jag tror visar hur komplext problemet är, men också att det har en politisk dimension.
Det skulle vara orimligt att tro att det här bara handlar om att lösa tekniska problem, inom ramen för en allmän konsensus.
Och jag tror att dessa svårigheter också visar på det oavvisliga behovet av att på europeisk nivå snabbt uppnå konsensus när det gäller ett antal grundläggande åtgärder.
Jag tror till att börja med att det skulle vara orimligt och oseriöst att förneka den illegala invandringen och att den förvärrats.
Jag tror att det skulle vara både orimligt och politiskt klumpigt.
Det är alltså mycket viktigt att, vid sidan av reglerande åtgärder, utveckla en aktiv politik för att bekämpa människohandeln, eftersom det framför allt handlar om att starka organisationer utnyttjar stor misär, fattigdom och rädsla, och för dem är människohandeln bara en verksamhet bland andra brottsliga verksamheter.
Därför är polisåtgärder, bl. a. ökade gränskontroller, nödvändiga genom att de tar initiativet och säkerställer kontroller vid våra yttre framtida gränser.
Jag erinrar om att man för närvarande genomför den största polisoperationen någonsin i Europa, vid våra yttre gränser.
Trettio länder är delaktiga i denna operation som äger rum från Finland till Medelhavet.
Asyl, jag behöver inte lära Europaparlamentet att det hos oss är ett heligt begrepp, att det är Europas värdighet, och att det är anledningen till att Europa fortfarande är en ledstjärna och ett exempel i världen.
Man kan inte förespråka demokrati och frihet om man inte föregår med gott exempel hemma.
Men samtidigt kan man inte blunda för att denna så viktiga värdering missbrukas av ett betydande antal personer, som sannolikt har berättigade anledningar på det mänskliga planet att göra det, men som gör det på bekostnad av dem som flyr från verklig förföljelse.
Vi måste därför snarast till att börja med komma överens om villkoren för att ta emot flyktingar på vårt territorium och inte ytterligare öka den dragningskraft som våra blomstrande och lyckliga länder - vi har en tendens att glömma det - utövar på dem som bara känner till fattigdom och misär.
Vi måste alltså mycket snabbt komma överens om dessa regler för mottagande, om vi vill undvika fenomenet med " asylum shopping ".
Asyl är naturligtvis en rättighet, men måste saker och ting vara komplicerade för att få juridiska garantier?
Måste de möjliggöra förhalningsförfaranden?
Att de åstadkommer att man i vissa länder efter fyra, fem eller sex år inte kunnat fatta ett beslut och att man därför måste vidta legaliseringsåtgärder.
Respekten för juridiken är inte oförenlig med snabba och effektiva förfaranden.
Dessa frågor ställde vi vid det senaste rådet, och jag var glad att kunna konstatera att från de femton medlemsländernas sida fanns en mycket stor konsensus om behovet av att uppnå konsensus i frågan.
Avslutningsvis, måste vi självfallet på europeisk nivå lyckas fastställa ett antal regler, jag skulle nästan vilja säga minimiregler, men jag skall inte göra det eftersom det för vissa skulle innebära " inget mervärde ".
Med det menar jag grundläggande regler, som inte nödvändigtvis går in på detaljer, men som återger den grundläggande politiska konsensus som måste finnas i frågan, annars kommer vi inte att lyckas kontrollera detta problem.
Vi måste därför snabbt nå framsteg.
Det var därför jag sade att vi vid toppmötet i Laeken måste försöka att på nytt lansera den europeiska dynamiken, annars kommer vårt konstaterande att bli negativt och våra opinioner kommer att bli besvikna.
Vi måste också fastställa vilken solidaritetsåtgärd som måste tillåtas på europeisk nivå, eftersom det enkla faktum att man befinner sig vid en yttre gräns inte får innebära att man nödvändigtvis måste dra hela lasset när det gäller den ansträngning som måste göras.
Invandringen är ett annat problem, det stämmer, men det stämmer också att man inte kan påstå att om vi hade ett fullständigt fritt invandringssystem skulle alla problem vara lösta, det finns inte ett exempel i världen på att en sådan politik genomförts, och till och med på de platser där systemet är mer liberalt lyckas man inte lösa alla problem, bl. a. de med den illegala invandringen.
Vi måste därför ställa en rad relevanta frågor, och vi skall göra det i samband med konferensen som skall äga rum om några dagar i Bryssel: hur blir den demografiska utvecklingen i Europa?
Har vi fortfarande ekonomiska behov?
Av vilket slag?
Är det samma typ av problem överallt?
Skall vi ställa upp villkor för en eventuell invandring?
Skall tidslängden vara begränsad eller obegränsad?
Skall vi kräva ett antal kvalifikationer, med den avvikande effekten som det leder till i ursprungslandet, som mycket ofta behöver dessa kvalifikationer?
Riskerar det inte att leda till att antalet inaktiva ökar, på sikt åtminstone, vilket bara skulle förvärra situationen på budgetnivå?
Om man vill finna goda lösningar på alla dessa frågor måste man våga ställa dem tydligt och ge seriösa svar, och jag hoppas att det är vad som kommer att ske vid vår konferens.
Jag vill avslutningsvis säga att det belgiska ordförandeskapet - vi är ett litet land men jag tror att vi kännetecknas av realism - vill lämna förslag som präglas av realism, eftersom vi anser att denna realism är det enda som kan möjliggöra nödvändiga framsteg.
Om vi förlorar oss i beaktanden av ideologisk eller teknisk art kommer vi om femton år att fortfarande överlägga i frågan, och vi kommer inte att ha upplevt några betydande framsteg.
Men då finns det en enorm risk, eftersom den europeiska befolkningen förväntar sig svar, den har förtroende för Europa.
Den anser att det handlar om effekten av en nyttig dimension, som till och med är nödvändig för att lösa dessa problem.
Om vi inte ger dessa svar till våra befolkningar fruktar jag att det finns en farlig risk för reträtt och jag fruktar också att Europa inte kan förbli - jag hoppas att det är en känsla som vi här i parlamentet delar, om inte alla så i vilket fall som helst den stora majoriteten - ett Europa av rättigheter och frihet, ett välkomnande Europa, ett öppet Europa och också, eftersom det är vad som oroar våra landsmän, ett försiktigt Europa, ett Europa som vidtar försiktighetsåtgärder, ett Europa som förutsätter att alla som befinner sig på dess territorium respekterar rättsstaten.
(Applåder)
