# ID: svediakorp-gov417576
# author: Boumediene-Thiery (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att gemenskapsbehörigheten när det gäller invandring och asyl bekräftades i Amsterdamfördraget ledde till stora förhoppningar, däribland förhoppningen om en invandrings- och asylpolitik som styrs av värderingar som är knutna till de demokratiska friheterna, respekten för de mänskliga rättigheterna, bl. a. de grundläggande rättigheterna.
Vi välkomnar därför de två meddelandena från kommissionen, som tar upp dessa frågor i hela deras komplexitet.
I stället för en politik med nollinvandring, som är dåligt anpassad och leder till illegal invandring som är inbyggd i systemet, föreslås ett flexibelt synsätt, en hantering av flödet och integration av medborgare från tredjeland.
Det är beklagligt att vår föredragande i invandringsfrågan koncentrerat sig på utnyttjandet av hanteringen av migrationsströmmarna i syfte att tillfredsställa de ekonomiska och demografiska intressena i unionens stater, utan att bry sig om den mänskliga faktorn.
Att föra in dessa förslag i ett mellanstatligt sammanhang, såsom Pirker önskar, är inte bara ett steg bakåt i förhållande till Amsterdamfördraget, det innebär också ett förakt för den nödvändiga överföringen till gemenskapsnivå av invandrings- och asylpolitiken, och det är framför allt en vägran att acceptera en daglig verklighet, som man varje dag kan se i Sangatte eller på andra platser.
Kopplingen " invandring är lika med arbetstagare " måste också snarast upphöra.
Begreppet " arbetskraftsinvandring " tar inte hänsyn till invandringens verklighet, som består av familjemedlemmar, studenter eller pensionärer.
Rätten att leva i en familj är en grundläggande rättighet som staterna inte får frångå.
Det finns därför anledning att tala om " bosatta " och, varför inte, " medborgare i Europa ", vilket förutsätter att de är fullständigt delaktiga.
Det är staternas uppgift att vidta nödvändiga åtgärder för att alla som är bosatta i Europa integreras fullständigt, vilket sker genom att alla rättigheter, inbegripet de politiska, anpassas.
När det gäller illegala invandrare är den enda lösning vi känner till att staterna tar ansvar för att deras situation legaliseras så att all slags brottslighet, däribland människosmuggling och skrupelfria arbetsgivare, kan bekämpas.
