# ID: svediakorp-gov417556
# author: Ghilardotti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka ordförande Prodi för att han i sitt inlägg klargjorde vissa punkter som vid en genomläsning av vitboken hade kunnat skapa missförstånd.
Den diskussion om styrelseformerna som vi genomför i dag är viktig, eftersom den syftar till att få igång en mer omfattande debatt om det europeiska integrationsarbetets mål och mening.
Det är en diskussion som kompletterar den om unionens framtid, och den borde därför koncentrera sig på kopplingen mellan allmänna mål och det som medborgarna ser som konkreta åtgärder.
Utan tvekan utgör konstaterandet att trovärdigheten för det europeiska integrationsarbetet på lång sikt hotas av bristande ömsesidiga respekt mellan de offentliga strukturerna och det civila samhället grunden för denna diskussion - detta är vi alla medvetna om.
Att i så stor utsträckning som möjligt engagera många sektorer inom och uttryck för det civila samhället, för det är även därigenom som medborgarna bättre deltar i processen att utforma politik och beslut, är en viktig uppgift som samtliga unionens institutioner borde försöka uppnå genom en seriös gemensam ansträngning.
I det sammanhanget vill jag påminna om att just Europaparlamentet, och framför allt utskottet för sysselsättning och socialfrågor, redan under förra valperioden pekade på nödvändigheten av att inleda och formalisera en civil dialog.
För att kunna göra detta är det nödvändigt att hitta de mest representativa aktörerna och undvika ett överflöd av rådfrågningar och dubbelarbete.
Vi begär därför i detta sammanhang ett interinstitutionellt avtal som leder till en arbetsdelning och en samsyn mellan kommission, parlament och råd.
En andra viktig punkt som redan har nämnts är nödvändigheten av att förenkla gemenskapens lagstiftningsrutiner: med andra ord distinktionen mellan beslut av politiskt vägledande art och lagstiftning, som inte får förlora sig i detaljerade tekniska föreskrifter, dvs. distinktionen mellan parlamentets behörighet och de uppgifter som tillkommer verkställande makten.
Det som ni förklarade, herr ordförande, verkar med andra ord viktigt: behovet att definiera en mekanism för call-back för sekundärrätten, som skyddar och förstärker Europaparlamentets roll.
(Applåder)
