# ID: svediakorp-gov417484
# author: Rod (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I åratal har vi förebyggt olycksrisker, i åratal har vi befarat katastrofer, i åratal har vi demonstrerat mot att dessa fabriker skall etableras i tätbebyggda områden i Toulouse.
Och när det så exploderar, är det den brutala smällen som skakar oss på två mils avstånd, motsägande information, giftmolnet, en prefekt som begär att få stänga in sig hemma, samtidigt som alla fönsterrutor har briserat, reflexen att åka och hämta sina barn i skolan, ångesten när man möter bilar som kör i fel körriktning med krossade vindrutor, nedblodade bilförare med skyddsmask, glädjen över att återse sina flickor som skräckslagna gömt sig i det enda klassrum där fönsterrutorna inte exploderade, och deras lättnad över att se oss.
Att sedan åka hem, utan möjlighet att ringa, avskurna från kontakter och slutligen få höra om chockade, sårade och inlagda vänner.
Sedan, efter ångesten, efter rädslan och efter smärtan kommer vreden.
På gatorna i Toulouse i tisdags var vi över 5 000 och i lördags över 30 000 som ropade " aldrig mer detta ".
Katastrofen i Toulouse är i själva verket oerhört avslöjande.
För det första avslöjas den lokala demokratins begränsningar, och framför allt lokaliseringspolitikens begränsningar.
Kommunfullmäktige i de olika kommunerna har inte använt sig av sin generalplan för att avlägsna bostadsområden och affärsverksamhet ur riskzonen.
Ingen säkerhetsplan har upprättats.
Inget samråd har skett med lokala organisationer eller med invånarna, trots hoten.
De folkvalda är likaså ansvariga.
Men det är även avslöjande för den politik som bedrivs av industriidkarna, som av vinstintresse utsätter både anställda och boende i närmiljön för risker.
Slutligen avslöjas bristerna i Sevesodirektivet och i den politik som förs av Europeiska unionen.
Denna katastrof visar nämligen på riskhanteringspolitikens tillkortakommanden.
En omarbetning av europeisk lagstiftning är nödvändig.
Vi kan inte längre tolerera att så stora risker skall finnas.
Det krävs en politik för riskavlägsnande.
Den europeiska lagstiftningen måste absolut utvecklas.
Industriidkarnas ansvar vid olyckor måste definieras tydligare och skärpas.
Medlemsstaterna måste införliva Europeiska unionens direktiv, men även respektera befintliga direktiv på miljöskyddsområdet.
Även de politiska beslutsfattarna måste göras ansvariga.
Kontrollerna måste skärpas och kontrollanterna utbildas på europeisk nivå och även de göras ansvariga.
Kemiska bomber, men även atombomber, är placerade i närheten av de största europeiska städerna, utan att riskerna har analyserats.
Jag vill inte vara någon Kassandra, men jag önskar inte någon att uppleva vad vi upplevde i Toulouse denna fredag den 21 september.
