# ID: svediakorp-gov417433
# author: Talmannen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 700
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kära kolleger!
Som ni vet och kan föreställa er har jag den smärtsamma uppgiften att inleda detta sammanträde med att påminna om en rad katastrofer som har skördat många offer.
Om ni samtycker, kommer jag efter att ha berört dessa katastrofer föreslå att vi iakttar en tyst minut för att hedra offren.
Den 21 september drabbades staden Toulouse av en exempellös katastrof, som krävde 29 dödsoffer och skadade 2 500 personer.
De anhörigas lidande, de skadades lidande och befolkningens förvirring har skapat bestörtning hos oss alla och försänkt oss i djup melankoli.
Efter explosionen i AZF-fabriken skickade jag å mina egna och parlamentets vägnar en försäkran om vår solidaritet och djupaste sympati till Toulouses borgmästare Douste-Blazy och till stadens invånare.
I dagsläget är de exakta orsakerna till denna katastrof fortfarande okända.
Men en sak tycks säker - inte bara Frankrike, utan samtliga Europeiska unionens länder måste beslutsamt arbeta för att denna tragedi blir den sista.
Unionen skall vara ett vittne om vad som aldrig mer får accepteras, överallt där liknande latenta risker föreligger.
Människors säkerhet får aldrig offras av försumlighet, passivitet eller som eftergift åt ekonomiska intressen.
Än en gång, denna gång Martin O ' Hagan på Nordirland, har en journalist i Europeiska unionen mördats av terrorister som bara har ett mål, att sprida skräck genom att i första hand angripa de som har till yrke att informera.
Genom att utföra denna skändliga handling har förövarna förgripit sig på de grundläggande värderingar som Europeiska unionen vilar på, nämligen rätten till liv, rättssamhället och yttrandefriheten.
Sådana terroristhandlingar får aldrig någonsin äventyra strävandena från alla som utan uppehåll arbetar för att fredsprocessen äntligen skall nå sitt mål, trots de svårigheter man möter.
Den 27 september begick en förvirrad person ett fruktansvärt massmord i Schweiz, i regionparlamentets byggnad i kantonen Zug, och berövade fjorton parlamentsledamöter och medlemmar i den lokala regeringen livet.
Samtidigt skadades ett tiotal andra personer.
Så snart jag fick vetskap om detta vansinnesdåd översände jag å allas våra vägnar våra djupast kända kondoleanser till myndigheterna och uttryckte vår solidaritet med de anhöriga till de personer som omkommit samt med de skadade.
I början av eftermiddagen nåddes vi av nyheten att en självmordsattack genomförts mot delstatsparlamentet i den indiska delstaten Kashmir.
Denna avskyvärda attack har för närvarande krävt 22 dödsoffer och skadat ett trettiotal personer.
Explosionen har även vållat mycket omfattande skador runt parlamentsbyggnaden.
Attentatet gör oss bedrövade och sorgsna.
Kära kolleger, jag föreslår att vi hedrar alla dessa offer och att vi nu tillsammans iakttar en tyst minut.
(Parlamentet höll en tyst minut.)
Inlägg om procedurfrågor:
Onesta (Verts / ALE).
(FR) Fru talman, kära kolleger!
Eftersom jag kommer från Toulouse tackar jag er för den sympati och solidaritet ni har uttryckt.
På fredagsmorgonen för tio dagar sedan befann jag mig i mitt hem, mindre än två kilometer från olycksplatsen, och jag kan försäkra er att jag numera känner innebörden av ordet tragedi.
Vi har alla sett bilderna på TV.
Jag tror, nej jag är säker på att alla kolleger från min region - Ainardi, De Veyrac och Rod - instämmer i mitt tack till alla kolleger som har uttryckt sin sympati och solidaritet.
Jag vill också visa er en metallbalk som jag plockade upp på fabriksområdet, mer än en kilometer från platsen för explosionen, och som är alldeles förvriden och svartbränd.
Föreställ er hur de kroppar som hittades söder om Toulouse såg ut!
Kära kolleger!
Efter den tysta minut vi nyss höll i början av den debatt som skall inledas, måste våra yttranden nu syfta till att återupprätta förtroendet hos de folkgrupper som på olika håll är rädda för dessa bomber.
Fru talman, som ni sade måste vi också genom våra omröstningar denna vecka och genom att anta modiga resolutioner göra så att katastrofen i Toulouse verkligen blir den sista i en redan alltför lång rad.
