# ID: svediakorp-gov417413
# author: Figueiredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 255
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. (PT) Trots att principen om lika lön för kvinnliga och manliga arbetstagare med samma typ av arbete skrevs in i ILO: s konvention 100 1951 och i Romfördraget 1957, och sedermera utvecklad och förbättrad i vår EG-lagstiftning, fortsätter, som bekant, diskrimineringen, som Smet-betänkandet mycket väl tar upp, och den ligger i medeltal på 28 procent i Europeiska unionen.
Även om man tar hänsyn till de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, som ålder, utbildning, yrke och karriärmodell, är kvinnors löner i alla fall i genomsnitt 15 procent lägre än männens, vilket knappast kan förklaras av diskriminering av olika värderingar, vilket är oacceptabelt.
Problemet med kvinnornas lönediskriminering, som i praktiken fortsätter, och mekanismerna bakom detta, analyseras relativt grundligt, även om betänkandet har många brister, särskilt när det gäller Europeiska unionens och medlemsstaternas statistiska uppgifter.
Men, som föredraganden säger, en sak står klar: Löneskillnaderna kan bara minskas med hjälp av en politik på två fronter.
Å ena sidan genom att försöka förbättra kvinnans ställning på arbetsmarknaden och å den andra genom att få bort diskrimineringen vid lönesättningen.
Vi tycker alltså att det är viktigt att denna fråga ges hög prioritet, inklusive kommissionens förslag att lansera en EU-kampanj om lika lön 2002.
Men det är ändå viktigt att också lägga fram förslag om översyn och aktualisering av direktivet från 1975 som rör lika lön.
