# ID: svediakorp-gov417344
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 754
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Till att börja med vill jag för kommissionens räkning framföra våra lyckönskningar för Europaparlamentets och föredragandens fördjupade arbete.
Detta betänkande om passage av gränserna och utvecklingen av Schengensamarbetet gäller en fråga som står i centrum för inrättandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa.
Schengen är faktiskt något speciellt.
Dels garanteras rätten till rörlighet, som är en huvudbeståndsdel i fördraget, dels blir behovet verkligt av att denna frihet omges med en solid politik för enhetlig kontroll av de yttre gränserna och andra kompenserande åtgärder.
Men införlivandet av Schengen i unionen innebar faktiskt slutet för detta avtal, även om det fortfarande lever vidare genom den symbolik som omger termen.
Schengen har utformats som ett laboratorium som skulle säkerställa genomförandet av en skyldighet till resultat, enligt Europeiska enhetsakten.
Men sedan delades Schengen upp och införlivades i unionen, och sakta men säkert ersätter och utvecklar gemenskapens och unionens lagstiftningsbestämmelser Schengenkonventionen och andra tillhörande beslut.
Exempelvis har de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken blivit förordningar, och nya förslag grundade på den tredje pelaren kompletterar eller ersätter motsvarande bestämmelser i konventionen som delats upp mot denna pelare.
I juli lämnade kommissionen också ett förslag till rådet och parlamentet som i ett enda rättsligt instrument skall samla fem kategorier människor som får röra sig fritt inom ett område utan kontroll, vilket är en följd av den önskan som uttryckts av Europaparlamentet att samla alla beståndsdelar som reglerar personers rörlighet.
Kommissionen avser också att lägga fram ett förslag om artikel 2 i Schengen för att bättre stödja bevarandeklausulen om återinförande av kontroller vid de inre gränserna.
Arbetet är inte slut, men målsättningen är att lyckas " amsterdamisera " Schengen inom en snar framtid.
Det är anledningen till att jag tror att det skulle vara svårt och problematiskt, herr talman, att inleda en övning som skulle bestå i att lämna en regelbunden rapport om Schengen, eftersom det till slut skulle bli en rapport om de olika instrument som ersatt och håller på att ersätta Schengen.
Men jag kan engagera kommissionen, som kommer att fortsätta att informera parlamentet regelbundet om utvecklingen på detta område som vi, av semantiska skäl, kommer att kalla Schengenområdet.
Parlamentet har också informerats om samtliga lagstiftningsaktiviteter och tillämpningar via översikten, som infördes efter Europeiska rådet i Tammerfors, och som regelbundet uppdateras.
Kommissionen ansåg att gemenskapens regelverk borde ändras, på grundval av prioriterade behov som beror på utvecklingen och situationen, samt på politiska indikatorer från rådet och parlamentet.
Bland dessa prioriteringar finns naturligtvis utvecklingen av Schengens informationssystem och självfallet även - och det intresserar er mycket - frågorna beträffande kandidatländerna.
Föredraganden instämmer för övrigt i denna oro och kommissionen kan inte annat än dela den.
När det gäller Schengens informationssystem, SIS II, skulle jag vilja lämna lite information om den senaste utvecklingen.
Som ni vet lyckades rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 28 och 29 maj inte uppnå enhällighet om mellanstatlig finansiering.
Vi yrkade därför på att detta skulle finansieras ur gemenskapsbudgeten.
Det belgiska ordförandeskapet och Sverige lade dessutom fram två initiativ, ett om den första pelaren och ett om den tredje, som syftar till att, med stöd av en kommitté, ge kommissionen ansvar för att utvecklingen av SIS II, mellan 2002 och 2006 alltså, inleds.
Den huvudsakliga målsättningen med dessa två förslag, som för närvarande analyseras av rådet, är till att börja med att åstadkomma en rättslig grund för finansieringen av detta steg i utvecklingen.
Men för det andra kommer lagstiftningsförslag att läggas fram om de olika grundläggande aspekterna i SIS II, bl. a. frågan om förvaltning och funktionalitet.
Inom ramen för kommissionens ansvar för finansieringen kommer kommissionen även att lägga fram ett meddelande som skall syfta till att täcka de olika aspekterna av SIS II: juridiska, tekniska och finansiella frågor, men även de olika förberedande etapperna som behövs, liksom den allmänna metod som krävs till dess att SIS II definitivt inrättats.
Avslutningsvis, herr talman, herr föredragande, kan jag försäkra er att er resolution kommer att beaktas av kommissionen när vi skall bedöma de ansträngningar som gjorts och de som återstår att göra, liksom när det gäller att fastställa de prioriterade åtgärderna på Schengenområdet.
