# ID: svediakorp-gov417338
# author: Coelho (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 877
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


öredragande.
(PT) Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Schengenavtalet ingicks 1985 mellan fem medlemsstater.
Tanken var att upphäva de inre gränserna och göra den fria rörligheten av personer möjlig, samtidigt som kompenserande åtgärder skulle vidtas, bland annat när det gäller polissamarbetet, narkotikabekämpningen, utlämning och skapandet av ett informationssystem för Schengen.
Nu är alla medlemsstater med i Schengen, även om Förenade kungariket och Irland bara deltar delvis.
Dessutom är två stater med som inte är med i unionen, Island och Norge, vilka ingår i den nordiska passfriheten.
I och med Amsterdam införlivades Schengen i fördragen och man övergick till att göra vissa delar av den tredje pelaren gemensamma, som t.ex. visering, asyl, invandring och rättsligt samarbete på det civilrättsliga området.
Då jag utarbetade detta betänkande stötte jag på en del frågor för vilka jag skulle vilja att man hittade lösningar så snart som möjligt.
Fråga ett: utvidgningen till övriga medlemsstater.
Då man nu förespråkar en utvidgning av Schengenområdet måste Europaparlamentet beklaga det faktum att det inte har blivit tillräckligt informerat eller fått genomgå något formellt samrådsförfarande om utvecklingen på området.
När det gäller Förenade kungariket och Irlands partiella deltagande, som vi anser vara ett positivt steg, ser vi det som ett provisoriskt förhållande, ett steg i riktning mot fullständigt deltagande.
Fråga två: bristen på öppenhet.
Man borde förvänta sig att införlivandet av Schengenavtalet skulle medföra en ansenlig ökning av öppenheten.
Men resultatet är en besvikelse.
Det uppstod ett försenat tillkännagivande av avtalet, ett ofullständigt tillkännagivande av avtalet, och paradoxalt nog får Europaparlamentet i dag mindre information om Schengen än det fick då avtalet var mycket mer mellanstatligt.
Fråga tre: införlivandet av avtalet i fördragen.
Detta hade kunnat ge utrymme för stora framsteg, men resultatet blev kaotiskt och osammanhängande, delvis kanske beroende på den initiativrätt som medlemsstaterna medgavs.
På grund av rådets strikta tolkning av bestämmelserna i fördragen har inte parlamentet lyckats få ett mer fullständigt deltagande i lagstiftningsförfarandet, inom ramen för den tredje pelaren.
Fråga fyra: det som jag skulle kalla " förvanskningen av Schengen ".
Punkt 2 i artikel 2 tillåter alla medlemsstater att ensidigt återinföra interna gränskontroller på grund av skäl som den allmän ordningen och nationell säkerhet.
De har redan praktiserats av Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien och nyligen Italien.
Vi motsätter oss inte förekomsten av något som vi skulle kunna kalla " säkerhetsventiler ".
Vi är alla medvetna om, framför allt i dessa tider, att mer frihet motsvarar mer säkerhet.
Men vi måste understryka att det faktum att det inte finns någon normerande ram som anger under vilka förhållanden och villkor denna artikel får tillämpas utgör en öppen bestämmelse.
Så om man tar hänsyn till detta score board, skulle jag vilja be kommissionen att lägga fram ett formellt förslag som inkluderar bestämmelser som rör rådets godkännande, godkännande under en begränsad tidsperiod, kravet på proportionalitet, samt villkoren för en förlängning av perioden.
Fråga fem: Schengenavtalet och polissamarbetet.
Schengenavtalet är avskilt från det polisiära samarbetet och Europol fungerar separat.
Dessa två bestämmelser tillsammans har dessutom gjort att, då de behandlas separat, till vilket dessutom frågan om sekretessbelagda handlingar skall läggas, det straffrättsliga området och säkerhetsområdet har blivit ännu mindre öppet och förvirrande för medborgarna.
Då de utgör en del av den tredje pelaren är den parlamentariska och rättsliga kontrollen av det stärkta samarbetet mellan medlemsstaterna fortfarande inadekvat och saknar styrka.
För det sjätte: utvidgningen till kandidatländerna.
Denna utvidgning kommer på ett betydande sätt att ändra Europas sammansättning, och de nya medlemsstaterna kommer att bli ansvariga för kontrollen av tusentals kilometer av Europeiska unionens nya externa gräns.
Förfarandet med granskning av om Schengenavtalet efterlevs kräver ganska långa tidsperioder när det gäller de nuvarande medlemsstaterna.
Jag tror att vi därför måste ha två skilda faser: en då man accepterar regelverket vid anslutningen, och en senare fullständig tillämpning av reglerna genom att upphäva gränserna, då förhållandena tillåter det.
För det sjunde: SIS.
Det är den största databasen i Europa, Schengens informationssystem (SIS), den första erfarenheten när det gäller utbyte i stor skala, utbyte av känsliga uppgifter på internationell nivå.
I praktiken förväntar man sig att det skall bli ett gemensamt europeiskt informationssystem på lång sikt.
SIS får inte fortsätta att drivas hemligt på en grund som blott är mellanstatlig: Systemet bör i stället drivas på en gemensam grund och dess förvaltning bör skötas av en självständig myndighet, där detta parlament måste få en kontrollfunktion.
Det bör finansieras med medel från Europeiska unionens budget och ett gemensamt informationssystem bör planeras, som innehåller uppgifter insamlade med stöd av olika konventioner där de olika uppgifterna behandlas för sig.
Herr talman, jag skulle vilja avsluta med att tacka alla kolleger för den hjälp de gav vid utarbetandet av detta betänkande, särskilt kollegan van Lancker som hjälpte till med flera kompromissförslag.
