# ID: svediakorp-gov417299
# author: Andersson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 765
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Detta initiativbetänkande handlar förvisso inte om ett nytt problem, men om ett problem som nyligen uppmärksammats.
Omfattningen av mobbningen på arbetsplatser är enligt Dublinfonden ganska stor.
Åtta procent av EU: s medborgare, ca tolv miljoner invånare, har känt att de har blivit mobbade på arbetsplatsen under den senaste tolvmånadersperioden.
Vad beror detta på, och finns det några samband att klargöra?
Ja, vi vet t.ex. att osäkra arbetsförhållanden spelar en roll.
Vi vet också att de som är mobbade är mer utsatta för stress än andra.
Vi vet att de som har arbeten med hög anspänning också är mer utsatta.
Det handlar om trygghet i arbetslivet och om arbetsorganisation.
Vilka följder får mobbning?
Mobbning får naturligtvis följder för den enskilde, som mår sämre, oftare är borta från arbetet och oftare blir sjuk.
Hela arbetsgruppen, även de personer som inte själva är mobbade, fungerar sämre.
Mobbning får konsekvenser för företagen i form av sämre produktivitet, sämre lönsamhet och sämre arbetsförhållanden inom företagen.
Man har frågat mig varför EU skall syssla med dessa frågor och vad detta har med gemenskapen att göra?
Jo, mobbning på arbetsplatsen är ett problem som är gemensamt för alla medlemsstater, men däremot uppmärksammas detta problem mycket olika på olika ställen.
Under de senaste åren har vi alltmer börjat tala om fler arbetstillfällen och bättre arbetsplatser, dvs. om kvalitet i arbetslivet.
Kvaliteten i arbetslivet handlar om hälsa och säkerhet och om arbetsorganisation, och då utgör mobbning på arbetsplatser ett problem.
EU har sedan länge en lagstiftning när det gäller hälsa och säkerhet i arbetslivet.
Vad behöver vi göra?
Jo, vi måste till att börja med se över definitionen och därvid eftersträva en gemensam definition.
Vi måste skaffa oss ett betydligt bättre statistiskt underlag.
I fråga om det har Dublinfonden och Eurostat en uppgift i framtiden.
Vi måste också arbeta med den öppna samordningsmetoden.
Medlemsstaterna behöver utveckla sin lagstiftning, sina föreskrifter m.m., och då måste best practice råda, dvs. att man ser på varandras lösningar.
Inom Lissabonprocessen finns också kvalitetsindikatorer.
Hur kommer lagstiftningen in?
Skall vi på förhand säga att lagstiftning inte behövs på detta område, eftersom det har anknytning till ett område där EU redan idag lagstiftar, nämligen området för hälsa och säkerhet?
Vi har för närvarande en stor debatt om hälsa och säkerhet, som innebär att det inte bara är den fysiska utan även den psykosociala arbetsmiljön som har betydelse, och som kommer att få en allt större betydelse i det framtida förändrade arbetslivet.
Det är särskilt kvinnorna som drabbas när det gäller atypiska arbeten, osäkra arbetsförhållanden etc.
Lagstiftningsfrågan lyfts fram i två punkter i betänkandet, även om det inte sägs att vi definitivt skall ha en lagstiftning eller hur en sådan lagstiftning skulle utformas.
Kommissionen uppmanas att i meddelandena om en gemenskapsstrategi om hälsa och säkerhet i arbetet respektive om att förbättra kvaliteten i arbetet och socialpolitiken samt grönboken om företagens sociala ansvar beakta problemet med mobbning på arbetsplatsen samt att överväga behovet av lagstiftningsinitiativ.
Det är förstås möjligt att kommissionen kommer att säga att vi inte behöver och inte skall ha någon sådan lagstiftning.
I så fall får vi göra en analys, men jag finner det tämligen obegripligt att på förhand utesluta möjligheten till lagstiftning.
Det är troligt att ramdirektivet gällande arbetsmiljön också täcker in aspekter som gäller den psykosociala arbetsmiljön, men vi vill ha ett klarläggande på den punkten.
Om vi får ett sådant klarläggande är det inget problem, men i annat fall måste t.ex. tillämpningsområdet för ramdirektivet utvidgas till att även gälla det " nya " väsentliga området.
I det sammanhanget måste man också se över om det behövs någon typ av föreskrifter eller ett lagstiftningsinitiativ när det gäller mobbning på arbetsplatsen.
Låt mig ta ett exempel från mitt eget land.
Vi har där en ramlagstiftning som stadgar att arbetsgivaren har ett ansvar för att ta itu med mobbning på arbetsplatsen när sådan uppträder.
Det sägs inte i detalj hur detta skall ske, men klart är att det föreligger ett arbetsgivaransvar.
I punkt 24 i betänkandet uppmanas kommissionen att i en grönbok redovisa situationen när det gäller mobbning på arbetsplatsen samt att därefter lägga fram ett handlingsprogram.
Detta är nog den viktigaste punkten i hela betänkandet.
