# ID: svediakorp-gov417289
# author: Martens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Sedan 1951 har det på europeisk nivå arbetats på att åstadkomma lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare när det gäller likvärdigt arbete.
År 1957 fastställdes det som utgångspunkt i Romfördraget och år 1975 i ett direktiv.
Trots det rättsliga förbudet mot lönediskriminering finns det, som redan så ofta sagts i dag, fortfarande en löneklyfta i EU.
Det kan inte accepteras.
Jag förstår att det i vissa fall är svårt att hitta en objektiv lönebildningsmetod eller ett objektivt system för funktionsvärdering, det hindrar dock inte att det finns utrymme för mer öppenhet, insyn och könsneutralitet.
I betänkandet talas det helt riktigt om värdediskriminering.
Det är en uppgift för myndigheterna men även för arbetsmarknadens parter.
De har, som sagt, en viktig roll.
Det är också viktigt att få kvinnor mer engagerade i löneförhandlingar och vid beslutsprocessen i allmänhet, för att ge kvinnor mer plats i beslutsfattande organ.
Det är pinsamt att det statistiska material om löneskillnader mellan män och kvinnor som finns tillgängligt på europeisk nivå är föråldrat och ofullständigt.
Jag välkomnar därför också initiativet att samla in ny information och jag stöder idén om ytterligare undersökningar om de faktorer som påverkar lönebildningen samt om orsakerna till olika löner för likvärdigt arbete.
En löneskillnad på 15 procent efter att hänsyn tagits till sådant som ålder, utbildning och yrkesnivå är som sagt oacceptabelt.
Det ämne som vi behandlar nu går inte att koppla bort från andra faktorer med anknytning till kvinnor och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
Det hänger nära samman med sådana faktorer som tillgång till arbete, möjlighet till befordran, kombination av arbete och omvårdnad, och så vidare.
Lika lön för likvärdigt arbete kan hjälpa till att bryta den onda cirkeln av livslång ojämlikhet: lägre lön leder till lägre pension eller till mer arbete för att få samma pension, mer arbete innebär ofta större behov av barntillsyn, mindre tid till utveckling och avspänning vid sidan av arbetet, och så vidare.
Jag är glad att det belgiska ordförandeskapet betraktar den här problematiken som en prioritet och jag hoppas att medlemsstaterna den här gången tar den här uppmaningen på allvar.
Jag förväntar mig också ett viktigt initiativ från kampanjen om den här frågan under år 2002.
Det betänkande som vi behandlar är ett initiativbetänkande.
Jag skulle gärna vilja gratulera föredraganden, Smet, till hennes arbete: det är främst tack vare hennes insatser som det här initiativbetänkandet nu kommit så långt.
Betänkandet ger tydlighet i vissa saker och det anges även riktningar för konkreta lösningar.
