# ID: svediakorp-gov417255
# author: Ripoll y Martínez de Bedoya (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 361
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade föredraganden!
I anslutning till de betänkanden vi diskuterar just nu skulle jag kort vilja säga något som har sagts förut, nämligen att denna debatt är mycket viktig för framtiden när det gäller att bygga upp Europa och även uppbyggandet av det utvidgade Europa.
Dessa fonder inrättades vid en visst tillfälle och har ett bestämt mål, nämligen en ekonomisk och social sammanhållningspolitik.
Denna politik har å ena sidan varit klart framgångsrik, men å andra sidan ser vi även att skillnaderna kvarstår, vilket klart och tydligt visas i betänkandena.
Innebär detta att politiken har misslyckats?
Jag skulle snarare säga att det betyder att politiken inte bara inte är framgångsrik för länderna inom sammanhållningen, för de fattigare länderna som mottar stora stödbelopp, utan även för andra regioner i rika länder, till vilka dessa stöd sprids.
Resultatet blir en expansiv rörelse i hela Europa och genom struktur- och sammanhållningsfonderna är det till slut dessa regioner i de rikare länderna som drar nytta av stöden, eftersom de länder där tekniska framsteg görs köper teknik och investerar.
Detta kanske även är skälet till att skillnaderna kvarstår trots de stora stöd och investeringar som har genomförts genom Sammanhållningsfonden.
Nu står vi inför den problematik som utvidgningen medför.
Måste Sammanhållningsfonden göras om?
Kommer fattigare regioner inte längre att vara stödmottagare?
Kommer stater som hittills erhållit stöd inte längre få det till förmån för unionens de nya medlemsstater?
Enligt min åsikt är detta den stora utmaningen för kommissionären och parlamentet.
Jag anser att stöden måste bibehållas, att vi måste vara fantasifulla och kunna uppnå att alla regioner även fortsättningsvis erhåller stöd.
Jag anser att stöden måste bibehållas.
Om det inte blir så kommer skillnaderna till slut att öka.
Vi måste göra en ansträngning för att även de länder som ingår i utvidgningen blir ekonomiska motorer som möjliggör att den ekonomiska och sociala sammanhållningspolitiken till slut leder till ett mycket rättvisare och friare Europa.
Vi har nyligen sett exempel på vad fattigdom och fanatism kan leda till.
