# ID: svediakorp-gov417183
# author: Maes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionär!
Solidaritet med offren vid de avskyvärda attackerna var det första vi uttryckte och det första som vi måste uttrycka.
Det är dock bra att rådet och kommissionen även med beslutsamhet satt igång att utarbeta förslag.
Terrorismen har ju globaliserats.
Alla är sårbara.
Vi kan också göra vår sårbara värld till en säkrare värld.
Det är utmaningen.
Det krävs dock ett mer multilateralt samarbete för en världsomspännande kamp mot terrorismen.
Det är då också det positiva som jag försöker urskilja i verkställandet av artikel 5 i Natoavtalet: att det ses som ett tecken på solidaritet.
Ingen blankocheck för vilken militära aktion som helst som skulle medföra ytterligare oskyldiga offer och skulle väcka nya känslor av förrättning och frustration utan en inbjudan till förhandling och dialog över haven, även risken är att det inte alltid kommer att uppfattas på det viset.
Vi måste vara medvetna om att vår befolkning är orolig, att många människor är rädda för att vi kommer att dras in i en krigsmaskin av bara farten.
Vi måste inse att vi måste förklara våra avsikter.
Vi måste göra den sårbara världen säkrare med hjälp av politiska lösningar för ändlösa konflikter som till exempel den i Mellanöstern.
Vi måste ge förhoppningar till stora delar av världen som är tvingad att leva i misströstan.
Utan en rättvis världsordning förblir stabilitet och fred en avlägsen dröm och kommer det alltid på nytt att fortsätta finnas en grogrund för terrorism.
Vi gläder oss åt den enade vilja som kommer till uttryck i dessa dagar och som här även rådet och kommissionen uttrycker.
Vi hoppas nu att det inte bara förblir ord.
När det gällde att ge EU de medel som behövs för att uppnå de mål som förklarats här så har nämligen vissa av våra medlemsstater tidigare i praktiken alltid lagt hinder i vägen för det.
Hur länge dröjer det ännu innan Europol kan bli ett effektivt instrument?
Det sades redan i Amsterdam.
Vitorino kallade utlämnandet av terrorister för en hörnsten i kampen mot terrorismen.
Vi skall dock se om vi kommer fram till något tillsammans.
Rådets ordförande nämnde diverse instrument för förebyggande av terrorism.
Kommer vi någonsin att lyckas kontrollera det kapitalflöde som när terrorismen över hela världen?
Kommer vi någonsin att verkligen vilja eller kunna kontrollera vapenhandeln?
Eller kommer de ekonomiska argumenten i morgon åter att få överhanden över argumenten om säkerhet och om förebyggande av terrorism?
Terrorismen finns nämligen, det finns fanatism, det finns orättvisor.
Det finns många vapen som ännu inte använts av terroristerna, men som finns tillgängliga via vårt tekniska samhälle.
