# ID: svediakorp-gov417170
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,474
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru talman, mina damer och herrar ledamöter!
Kommissionen förbereder aktivt Europeiska rådets möte nästa fredag, då EU-trojkans möte i Amerikas förenta stater i morgon kommer att vara en viktig punkt.
Min kollega Chris Patten kunde därför inte delta i denna debatt, där han framför allt ville tala om yttre förbindelser och kampen mot terrorism.
Jag vill å kommissionens vägnar betona att vi stöder principen att unionen måste göra ytterligare ansträngningar för att tala med en enda röst i kampen mot terrorism, och att vi behöver en europeisk dagordning som erkänner att Förenta nationerna måste ha en central roll i kampen mot terrorism på världsomspännande nivå.
Därför välkomnar vi det belgiska ordförandeskapets initiativ att sammankalla ett extra informellt möte i rådet nästa fredag, och det är en stor glädje för oss att delta i Europaparlamentets debatt i dag.
Vi måste ge uttryck för hela unionens solidaritet med det amerikanska folket och de amerikanska myndigheterna.
Men för att unionen skall kunna påverka riktlinjerna i kampen mot terrorism måste den tala med en enda röst.
Terrorism är inte ett nytt fenomen.
Däremot är hoten nya, och de verktyg som terroristerna använder sig av är nya och mer avancerade.
De tragiska händelserna i Amerikas förenta stater visar på ett smärtsamt sätt det aktuella i två förslag som kommissionen antog i dag.
Dessa förslag hänger nära samman och är för övrigt ett svar på en begäran som framfördes i parlamentet vid plenarsammanträdet i september i Strasbourg.
Jag vill klargöra att våra förslag inte är ett svar på det som hände i Amerikas förenta stater.
De utgör ett svar på det faktum att vi i våra medlemsstater har problem med terrorism som vi måste ägna oss åt.
Kommissionen har sedan mer än ett år tillbaka arbetat på dessa förslag i nära samarbete med Europaparlamentet, och vill understryka att dessa förslag är ett bidrag till ett effektivare samarbete inom Europa i kampen mot terrorism, och därmed till ett internationellt samarbete i denna kamp.
Terrorism utgör ett av de största hoten mot demokrati, ett fritt utövande av de mänskliga rättigheterna och fri ekonomisk och social utveckling.
Det måste betonas att terrordåden har ökat i antal under de senaste åren, både inom unionen och i världen.
Terrorismens frammarsch kännetecknas av en djupgående förändring av terrorbrottens karaktär.
De faktiska eller möjliga effekterna av väpnade attacker blir alltmer förödande och dödliga.
Vårt samhälles ökade beroende av den tekniska utvecklingen skapar nya former av terrorism.
Terrorism är allt oftare resultatet av nätverk som verkar på internationell nivå och den har mycket nära förbindelser med andra typer av organiserad brottslighet som är baserad i flera länder; terrorister utnyttjar de rättsluckor som uppstår med den geografiska begränsningen för befogenheten att driva utredningar och får ibland betydande finansiellt och logistiskt stöd.
Därför krävs det mer än någonsin åtgärder för att bekämpa detta gissel.
Fördraget om Europeiska unionen anger uttryckligen att ett område med frihet, säkerhet och rättvisa skall innefatta gradvisa beslut om åtgärder som fastställer regler avseende brottsrekvisit och påföljder på området terrorism.
Europaparlamentet antog nyligen en resolution som markerar beslutsamheten hos de europeiska medborgarnas företrädare om att kampen mot terrorism skall föras med kraft och effektivitet.
Kommissionens svar innefattar i det här skedet två delar:
För det första föreslår vi en gemensam definition av terrorhandlingar och fastställande av påföljder som medför att allvaret i den här typen av handlingar avspeglas i alla medlemsstater.
Terrorister drar fördel av varje skillnad i rättslig behandling mellan stater, särskilt när brottet inte omfattas av den nationella lagstiftningen i någon stat.
Det skall medges att situationen skiljer sig kraftigt från en medlemsstat till en annan.
I de flesta av våra medlemsstater finns det ingen särskild bestämmelse om terrorism, och där bestraffas terrordåd såsom allmänrättsliga förbrytelser.
I sex medlemsstater finns däremot särskilda rättsliga lagar eller instrument som rör terrorism, där termerna " terrorism " och " terrorist " uttryckligen förekommer.
Kommissionens förslag till rambeslut om terrorism syftar till en harmonisering i det avseendet.
Förslaget innefattar en lista över brott, allt från mord till andra slags handlingar som kan vara lika förödande, om än mer försåtliga, och som betecknas som terrorhandlingar då de begås avsiktligt av individer eller grupper mot ett eller flera länder, deras institutioner och befolkningar, i syfte att hota eller allvarligt skada ett lands politiska, ekonomiska eller sociala strukturer eller att förstöra dem.
Enligt de föreskrivna bestämmelserna skall sådana handlingar bestraffas med synnerligen hårda frihetsberövande straff, från två till 20 års fängelse beroende på vilket brott som begåtts.
För det andra lägger kommissionen fram ett förslag av övergripande karaktär, som är ganska långtgående, det medger jag.
Förslaget går ut på att de traditionella förfarandena för utlämning skall ersättas av ett system för överlämning till rättsliga myndigheter med ett europeiskt häktningsmandat som grund.
Detta förslag, som för övrigt kompletterar förslaget om terrorism, även om tillämpningsområdet är mycket vidare, vilar på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden.
Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors framfördes önskan om att denna princip skall utgöra hörnstenen för det europeiska rättsliga samarbetet.
Grundidén är följande: när en rättslig myndighet i en medlemsstat begär utlämning av en person - vare sig detta grundar sig på en definitiv dom eller på att personen i fråga är föremål för rättsliga åtgärder - skall detta beslut erkännas och verkställas på hela unionens territorium.
Syftet är att förenkla och i största möjliga mån påskynda förfarandena.
En tidsfrist på tre månader kommer att fastställas och vägran att utlämna skall endast gälla i ett begränsat antal möjliga fall.
Framför allt skall risken för dubbelbestraffning avlägsnas.
Undantaget till fördel för ett lands egna medborgare bör inte heller bibehållas.
Det mest relevanta kriteriet i unionen är inte medborgarskap, utan den berörda personens hemvist.
Förslaget syftar således till att i största möjliga utsträckning underlätta verkställande av straff i det land där personen häktas, då det är mest sannolikt att personen kan återintegreras socialt i detta land.
Fru talman, mina damer och herrar!
Som ni vet kommer jag att få tillfälle att redogöra för dessa förslag för ministrarna vid rådets extra möte, som det belgiska ordförandeskapet har sammankallat för att diskutera unionens bidrag till kampen mot terrorhotet.
Intresset av detta möte är att ge oss möjlighet att ställa principiella frågor till ministrarna på ett politiskt plan, och att försöka besvara dem.
Detta berör våra förslag till lagstiftning, men också en hel rad åtgärder som bör vidtas för att förstärka våra operativa insatser och för att förbättra och effektivisera vårt samarbete med våra partner.
Ni vet att kommissionen inte har några operativa befogenheter.
Däremot anser vi att unionen bör vidta ett antal åtgärder på intern nivå, bland annat bör man se till att Europol blir ett operativt instrument i kampen mot olika former av brottslighet, inklusive terrorism.
För det ändamålet måste Amsterdamfördragets bestämmelser om Europol genomföras.
Dessa bestämmelser föreskriver att Europol skall delta i gemensamma utredningsgrupper och att det skall vara möjligt att uppmana medlemsstaterna att inleda undersökningar, vilket dessutom kräver en omfattande revidering av innehållet i Europolkonventionen, även frågorna om rättslig och demokratisk kontroll.
Redan nu krävs det ett stort engagemang från medlemsstaternas sida för att upprätta ett faktiskt och effektivt samarbete mellan deras underrättelsetjänster och på så sätt visa att det finns ett ömsesidigt förtroende dem emellan.
Detta är dessutom nödvändigt för att avsevärt förbättra villkoren för hur medlemsstaternas polis- och underrättelsetjänster överlämnar upplysningar till Europol som är nödvändiga för att dessa uppgifter skall kunna fullgöras.
Den allra viktigaste av dessa uppgifter är enligt min mening att förebygga terrordåd.
För unionen är det dessutom viktigt att förstärka det internationella samarbetet, och då kommer man att behöva vidta alla nödvändiga åtgärder i fråga om rättshjälp, utlämning, polisiärt och rättsligt samarbete, i syfte att förbättra kapaciteten att förutse och kämpa mot terrorism på internationell nivå.
Fru talman, mina damer och herrar ledamöter!
Dessa är ett antal idéer som utarbetats av kommissionen och som föreslås till Europaparlamentet och Europeiska rådet.
I denna svåra stund, då jag är säker på att medlemsstaternas medborgare ser på framtiden med ovisshet och en känsla av osäkerhet, tror jag att det bästa politiska budskap vi kan ge är att vi nu har ett unikt tillfälle att visa dem det europeiska äventyrets sanna mervärde, som kan garantera dem en framtid med frihet, säkerhet och rättvisa.
(Applåder)
