# ID: svediakorp-gov417139
# author: Talmannen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 580
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kära kolleger!
Det är med sorg och stark sinnesrörelse som jag inleder detta extra möte, känslor vi alla delar efter ett fasansfullt brott av en omfattning som tycktes omöjlig.
Vi samlas till detta möte i första hand för att visa vår solidaritet med det amerikanska folket, som har utsatts för en barbarisk terrorism, vårt medlidande med offren, som utan tvekan kommer att bli förfärligt många, och vårt stöd till alla dem som med stor envishet mobiliserar sig för att försöka rädda fler liv.
Redan i går uttryckte jag denna solidaritet för president Bush, personligen och å hela Europaparlamentets vägnar, och försäkrade honom om att européerna står på Förenta staternas sida i den tragiska prövning som hans folk nu går igenom.
När terrorismen slår till i ett av Europeiska unionens medlemsländer känner vi oss alla berörda.
Jag upplever samma känsla av upprördhet och indignation inför dessa förfärliga attentat.
Amerikanernas smärta i dag är också vår.
Den som drabbats är den storslagna demokrati som har gjort så mycket för att hjälpa Europa att återfå sin frihet.
Men det är också de heliga värdena liv och demokrati som har kränkts.
Detta datum, den 11 september 2001, kan aldrig suddas ut från mänsklighetens minne.
Det får oss att tappa fattningen, men manar också till ett närmare samarbete mellan alla de länder som förkastar terrorism, så att de som står bakom dessa fruktansvärda brott och de som har stött dem kan identifieras, jagas, arresteras och dömas, och den blinda terrorismen utplånas från jordens yta.
Det innebär också att hela världssamfundet måste engagera sig för att finna en fredlig lösning på de konflikter som ger näring åt och underhåller fanatismen.
I dag måste alla aktörer på den internationella arenan ta sitt ansvar, utöver alla uttalanden och utöver det gemensamma svar på terrorismen som vi alla vill ge.
Det är nu dags för beslutsam handling, och för Europeiska unionens del är jag övertygad om att det fordras brådskande beslut.
Jag är glad att premiärminister Verhofstadt, minister Michel och kommissionens ordförande Romano Prodi är närvarande här i dag.
Europeiska unionen kommer inte att bli trovärdig om den inte förser sig med en gemensam politik för bekämpning av terrorism.
Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har klart och tydligt uttalat sig i den riktningen, framför allt under den senaste sammanträdesperioden.
Jag skulle önska att rådet granskar dessa förslag så snart det över huvud taget är möjligt.
Sedan Europeiska rådets toppmöte i Tammerfors har vi visserligen tagit ett antal blygsamma steg framåt när det gäller det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa, men långt ifrån vad som är nödvändigt.
Vi måste gå längre, och det är brådskande.
Även om Europeiska unionen gör sig gällande på den internationella arenan, i Mellanöstern, Durban eller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, visar gårdagens händelser - om det nu skulle behövas - det absoluta kravet på att så snabbt som möjligt inrätta ett försvarets Europa och en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.
Ett extraordinärt möte i Europeiska rådet skulle vara ett lämpligt sätt att driva på denna utveckling, för historien väntar som bekant inte.
Jag inbjuder er, kära kolleger, att hålla en tyst minut till minne av alla offer.
(Kammaren iakttog stående en tyst minut.)
