# ID: svediakorp-gov417082
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,648
# sentences: 72
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Låt mig gå igenom de olika frågor som har tagits upp i debatten och meddela er kommissionens ståndpunkt.
Först har vi Mauretanien.
Vi delar den oro man har uttryckt om respekten för de mänskliga rättigheterna i Mauretanien.
På senare år hade vissa framsteg noterats.
Nu är det uppenbarligen slut med detta, eftersom vi befinner oss i ett skede då utvecklingen tar flera steg tillbaka.
I likhet med de talare som yttrat sig under debatten, anser vi att unionen inte stillatigande kan åse hur oppositionsledaren Chbih fängslas, på det sätt som kommit till vår kännedom, och mot bakgrund av det förestående valet.
Vi anser därför som ni att åtgärder måste vidtas för att kräva att Chbih friges i väntan på att hans överklagande tas upp i kassationsdomstolen.
Vi skall också utnyttja detta tillfälle för att påminna dessa myndigheter om de principer unionen följer i fråga om valförfaranden.
De båda frågor vi prioriterar är att agera för att Chibh friges och för att valet i oktober skall genomföras.
Så till Togo.
Även i detta fall delar vi er oro, både när det gäller fängslandet av en lokal journalist i maj och fängslandet av två ledare för politiska oppositionspartier, Olympio i juni och Agboyibo helt nyligen.
Alla dessa namn och händelser har relaterats här, främst av Rod.
Vi vill kunna fortsätta den uppvaktning av utrikesministern i landet som genomfördes den 17 augusti.
Vid detta tillfälle redovisade vi än en gång vår oro för regeringen i Togo.
Och jag tror att vi då tydligt förmedlade budskapet att unionens ståndpunkt är att politiska partier och media skall ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet utan restriktioner.
För närvarande har inte uppvaktningen givit något resultat.
Vi anser att premiärministerns uttalande i augusti om att valet måste uppskjutas och hans förslag om att ändra vallagen, som flera av er har berört, inte är någon god nyhet och inte bidrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för ett öppet, fritt och demokratiskt val.
Vi har med tillfredsställelse noterat president Eyademas uttalande i denna fråga.
Han menar att premiärministers uttalanden i detta fall får stå för honom själv och att presidenten ämnar följa konstitutionen och respektera de åtaganden som ingåtts enligt Loméavtalet.
Vi fortsätter att bevaka den politiska och ekonomiska situationen och vi står fast vid ståndpunkten att vi kan stödja valprocessen genom att hjälpa regeringen att skapa nödvändiga förutsättningar, detta trots att utvecklingssamarbetet med Togo som ni ju vet har avbrutits enligt bestämmelserna i Lomékonventionen, som motsvarar vad som i dag är artikel 96 i Cotonouavtalet.
Herr Rod, i det perspektivet har vi redan lämnat artikel 96 bakom oss.
Unionen har även tackat ja till den togolesiske utrikesministerns inbjudan om att delta i en valobservatörsgrupp.
Om Förenta Nationerna beslutar att svara för samordningen av en sådan valövervakning har vi inga invändningar mot detta.
Då återstår att fastställa villkoren för att organisera och genomföra denna observatörsgrupp.
Om en sådan grupp beslutas kommer parlamentets medverkan givetvis att vara välkommen.
När det gäller de mänskliga rättigheterna i Kambodja har Kambodja officiellt inbjudit kommissionen och medlemsstaterna att utse och skicka observatörer som skall övervaka kommunalvalet.
För detta ändamål har vi skickat en undersökningsdelegation.
Delegationens slutsatser och rekommendationer kommer att behandlas av rådet redan nu i september, för att besluta om vi skall organisera en observationsgrupp från gemenskapen eller ej som övervakar kommunalvalet.
Vi är även beredda att bidra till att valet genomförs på ett riktigt sätt genom projekt för teknisk assistans.
När det gäller frågan om inskrivningen på röstlängder, fru Maes, visar de senaste uppgifter vi har tillgång till att det totala inskrivningstalet ligger på närmare 80 procent, vilket är en förbättring jämfört med tidigare siffror, även om man ännu inte har nått hundraprocentig täckning.
När det gäller att hantera det som varit, som några av er har varit inne på, vill jag erinra om att vi reservationslöst stöder Förenta nationernas och Kambodjas regerings ansträngningar att nå en överenskommelse om den domstol som skall döma de röda khmererna.
När det gäller de afghanska flyktingar som söker asyl i Australien är vi i likhet med Kinnock lättade över att en lösning har kunnat hittas för att ge nödvändig hjälp och skydd till dessa människor - män, kvinnor och barn som flyr undan en av världens mest intoleranta regimer.
Om jag tolkar era inlägg rätt syftar de inte till att kritisera ett eller annat tredje land, utan till att undersöka vad det kan finnas i dagens internationella förvaltningssystem som ger oss möjlighet att behandla den här typen av situationer.
Ni har rätt i att vi inte kan undgå att reagera.
Vi vet alla att andra fartyg transporterar andra människor som flyr från elände, ofta under omänskliga förhållanden, och söker asyl - även utanför våra europeiska kuster.
Detta är inte en fråga " för resten av världen " som vi kan distansera oss från.
Vi kan inte heller enbart betrakta frågan i ljuset av de problem den kan orsaka på annat håll.
Det finns ett tydligt växande missnöje i det internationella samfundet över den framtvingade migrationen, vare sig den har ekonomiska, politiska eller kriminella orsaker, eftersom det är rätt ord för att benämna de organiserade nätverken för människohandel.
Herr Medina Ortega, vi delar den uppfattning som ni och andra ledamöter har uttryckt om att det är viktigt att anta internationella instrument som gör det möjligt att förutse och åtgärda dessa fall, samt åtminstone uppdatera och anpassa 1951 års konvention till en situation som inte längre liknar den som rådde på femtiotalet.
I det perspektivet stöder vi de ansträngningar som initierades av FN: s höge flyktingkommissarie med anledning av firandet av konventionens 50-årsdag.
Den höge flyktingkommissarien har spelat en avgörande roll för att lösa krisen på Tampa.
Jag tror att vi alla bör uppmuntra honom att föra upp denna typ av problem på dagordningen för de kommande samråd som efter Genèvekonferensen i december bör ge oss möjlighet att uppdatera dessa bestämmelser, eftersom det ju rör sig om internationella bestämmelser.
Låt oss också påminna om de viktiga protokollen om människohandel och smuggling av migrerande, som fogats som bilaga till FN-konventionen om bekämpning av internationell brottslighet från december 2000.
Gemenskapen har själv skrivit under dessa protokoll som när de träder i kraft - efter ett antal ratificeringar - kommer att förbättra det gemensamma regelverk vi förfogar över i kampen mot denna typ av brottslighet.
När det gäller unionen i sig - och jag vill upprepa att även detta berör oss - har Amsterdamfördraget och slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors lagt grunden för en gemensam politik inom området för asyl och invandring.
Jag tror att unionen genom dessa texter och olika uttalanden har bekräftat sin och medlemsstaternas starka förankring i en humanitär tradition.
Detta bör avspegla sig i att man inför ett gemensamt asylsystem som erbjuder lämpligt skydd åt alla som behöver det och garanterar principen om icke-avvisning.
Detta förutsätter givetvis förebyggande åtgärder i ursprungsländer och -områden.
Vi hade börjat utveckla detta angreppssätt när rådet antog ett antal handlingsplaner som utarbetats av gruppen som arbetar med asyl och invandring.
En av dessa handlingsplaner berör just Afghanistan och angränsande regioner.
Om detta skulle visa sig ineffektivt måste vi se över frågan på nytt och vi räknar med parlamentets hjälp att gå vidare i denna riktning.
Så till de ligor som ägnar sig åt människosmuggling.
Vi måste förstärka unionens åtgärder, särskilt i de fall då offren kan åtnjuta internationellt skydd.
Även i detta fall anser kommissionen att det krävs ett något mer systematiskt och samordnat tillvägagångssätt.
Vi kommer inom helt kort att ta ett steg i denna riktning med hjälp av ett meddelande.
Allt det här omvandlas alltså till en tidsplan för EU-åtgärder.
Arbetet har påbörjats i rådet.
Skall jag vara helt ärlig tycks takten än så länge vara mycket långsam, men det är inte oväntat med tanke på hur känsliga dessa frågor är för medlemsstaterna.
Det kommer troligen att krävas en ny påstötning på lämplig politisk nivå, förmodligen vid Europeiska rådet i Laeken.
Det är i varje fall vad ordförandeskapet verkar planera.
Det säger sig självt att parlamentets stöd i denna riktning kommer att hjälpa oss att gå vidare åt rätt håll.
Det är vi övertygade om.
När det till sist gäller tågattentatet i Angola har jag inte mycket att tillägga.
Vi har samma syn på mycket av vad som har sagts.
Kommissionen är precis som ni mycket oroad över att detta krig fortsätter, beklagar att sammandrabbningarna intensifieras och att hundratals civila än en gång har dödats i olika områden av landet under de senaste veckorna.
Vi är fast beslutna att stödja de ansträngningar som gjorts i linje med unionens gemensamma ståndpunkt för att hitta en politisk lösning på konflikten i Angola.
Jag har inte i era inlägg uppfattat någon djupgående kritik av denna gemensamma ståndpunkt.
Vi arbetar därför på att genomföra den och stöder alla förslag som syftar till att stödja initiativ från den afrikanska unionen OAU - sådana förekommer - eller från regionala afrikanska organisationer, exempelvis Södra Afrikas utvecklingsgemenskap, i syfte att utveckla arrangemang som tillkommit på afrikanska staters initiativ i konfliktförebyggande och konfliktlösande syfte.
Jag vill påminna om att vi fortsätter med vår humanitära hjälp till Angola.
Det är en omfattande hjälp, och vi är beredda att anpassa detta humanitära stöd till typ och omfattning beroende på den rådande situationen.
