# ID: svediakorp-gov417046
# author: Martinez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 489
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
I detta utbrott av mul- och klövsjuka finns tekniska skuggzoner, politiska förvissningar och strategiska frågetecken.
När det först gäller skuggzonerna kan man fråga sig hur mul- och klövsjukan, det vill säga viruset, har kunnat nå ända fram till Storbritannien, till en ö, så långt bort från de kända endemiska smittohärdarna Turkiet, Asien, europeiska Trakien?
Har det kanske simmat dit?
Varför detta dogmatiska nej till vaccinering, som ändå är effektivt.
På 1950-talet hade man i Frankrike upp till 300 000 smittohärdar årligen, som försvann i och med den obligatoriska vaccinering som infördes 1961 och varade fram till 1991.
Varför har man i samma land haft mul- och klövsjukevirus och galna ko-prioner?
Alla dessa frågor leder till politiska förvissningar, eller kanske lärdomar.
Både när det gäller BSE och mul- och klövsjukan reagerade de brittiska myndigheterna sent och drunknade i arbete, eftersom ultraliberalismen under Thatchertiden bara lämnade kvar 220 veterinärer mot 8 000 i Frankrike.
Precis som till ett utvecklingsland fick Australien, Kanada och till och med den franska armén skicka veterinärer till Storbritannien.
På grund av veterinärbristen saknades ett nätverk för epidemiologisk övervakning, och därför spreds smittan.
Ultraliberalismen gjorde också att slakterier slogs igen och den gjorde att fåren transporterades ända från Carlisle, från Hadrianus mur, från Northumberland ner till Sydengland, och viruset sprids.
Viruset sprids i Storbritannien och sedan gränserna slopats sprids det även i Frankrike.
Fri rörlighet är detsamma som fri smitta.
En tredje förvissning framträder i en undersökningsrapport från det franska parlamentet i juni 2001.
Det var hemliga uppköp till dumpade priser - på mindre än 90 euro per får till den muslimska festen i Aïd el Kebir - som bidrog till att viruset spreds.
Men vid sidan av dessa förvissningar finns det frågor till kommissionen.
Och det är bra att det är strategen Lamy som är här.
Först och främst undrar man om inte ersättningssystemet i Storbritannien till slut håller på att bli ett smittspridningsbidrag?
Det har antytts att den generösa ersättningen gjort att man kanske haft intresse av att ha smittade djur.
Särskilt som sammanlagt fyra miljoner slaktade djur - till största delen får - gör det möjligt att bli av med överskottet.
Och har inte Nya Zeeland som världens främsta exportör intresse av att öka sina potentiella marknadsandelar i Europa efter hand som man slaktar?
Och det skall gudarna veta, har man kunnat komma överens om Echelonavtalet mellan anglosaxer, då kan man utbyta tjänster.
Jag, Storbritannien, tar hand om den generösa individuella ersättningen och du, Nya Zeeland, får möjlighet att exportera mer.
Cairngruppen skulle gnugga sina händer.
Doha skulle vara en framgång.
Det vore bra om Lamy kastade ljus över detta.
