# ID: svediakorp-gov416927
# author: Perry (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 721
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Denna vecka har vi debatterat väldigt många viktiga frågor: utvidgandet av gemenskapen, det framtida styret av gemenskapen och åtgärder för antiterrorism bland annat.
Jag vill inte att någon tror att frågorna som tas upp i debatten denna morgon inte är av ytterligt stor vikt.
Europeiska unionen är ett stort ideal.
Institutionerna är onekligen värdiga och institutionernas ämbetsmän ämnar fullgöra sina uppgifter på ett ansvarsfullt sätt.
Som ombudsmannen själv sade i morse åtnjuter Europas institutioner tyvärr inte det bästa rykte bland våra medborgare.
Det är därför livsviktigt att alla medel utnyttjas för att säkerställa kvaliteten hos förvaltningen av europeiska angelägenheter hos de europeiska gemenskapsinstitutionerna.
I parlamentet har vi utskottet för framställningar och ombudsmannens tjänsteman som övervakar anklagelser om dålig förvaltning.
Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt för att lovorda Herbert Bösch i arbetet med sitt betänkande om ombudsmannen, mina kolleger på det senare betänkandet, Felipe Camisón för arbetet med utskottet för framställningar och Almeida Garrett för hennes arbete med ombudsmannens stadga.
Vi behöver komma överens om ett nytt ramverk, så att medlemsländerna blir mer uppmärksamma på sina skyldigheter enligt EU-fördragen.
Vi bör också offentligt uttala vår uppskattning för ombudsmannen och hans personal för det lugna och effektiva sätt som de fullgör sina uppdrag på.
Det kan inte vara lätt att vara Europas klagomålsavdelning.
Det kräver speciella färdigheter och Söderman har visat att han besitter dessa i överflöd.
För att vända mig till mitt eget betänkande som förelår en kodex för god förvaltningssed så har det mognat under lång tid, och i det förra parlamentet fanns betänkanden från mig själv och de Esteban, som föreslog en kodex för god förvaltningssed.
Jag är tacksam för föredragande från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt, i synnerhet Dehousse, som har pekat ut ett förfarande som skulle kunna, och förhoppningsvis kommer att, göra det möjligt för oss att få till stånd denna kodex.
Det finns två centrala principer som måste uppfyllas för att kodexen skall bli maximalt effektiv.
För det första måste den ha en rättslig grund.
God förvaltning är en rättighet, inte ett privilegium, och kodexen måste vara lika för alla institutioner.
Medborgarna måste veta var de står och exakt vad deras rättigheter i deras kontakt med institutionerna.
Rätten till god förvaltning är inskriven i stadgan om grundläggande rättigheter.
Men utan denna kodex skulle stadgan bara vara ord.
Denna kodex skall ge stadgan om grundläggande rättigheter kött på benen.
Den är ett begrepp som innefattas i liknande lagar i de flesta medlemsländerna.
Spanien är bara ett exempel.
Dess förvaltningslag från 1992 kräver att medborgarna skall behandlas med respekt och samarbete av myndigheterna.
Tyskland och dess lag mot otillåtna affärsmetoder från 1909 upprätthåller respekten för god förvaltning från sina ämbetsmän.
Europeiska unionen måste nu följa exemplen med sin egen kodex för god förvaltningssed.
Jag uppskattar att kommissionen i synnerhet, men även de andra institutionerna, har antagit och tillämpar sina egna frivilliga kodexar.
De är bra så långt de sträcker sig, men de sträcker sig inte långt nog och de måste bli obligatoriska i stället för frivilliga.
Emellertid finns det några skillnader mellan den föreslagna kodexen som den nu står i ombudsmannens utkast, som jag hoppas att detta hus kommer att stödja, och kodexarna som används för närvarande.
Jag hänvisar bara till en av dem och det gäller kravet på att en ämbetsman som begått ett misstag skall be den medborgare som har fått lida på grund av det om ursäkt.
Villighet att be om ursäkt är aldrig fel, så jag stöder i synnerhet den artikeln i utkastet.
Sammanfattningsvis är brittiska medlemmar som jag själv ofta emot skrivna författningar.
De är främmande våra traditioner.
För oss verkar de ofta koncentrerade på att ge makten åt dem med makt och ignorera medborgarnas rättigheter.
Men från Magna Carta 1215 till våra medborgares stadga under 1990-talet har vi i Storbritannien välkomnat kodexar som föreskriver medborgerliga rättigheter.
Jag hoppas att fler européer kommer att se detta som ett bidrag till god förvaltning av Europa som till och med brittiska medlemmar kan stödja.
