# ID: svediakorp-gov416913
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,939
# sentences: 81
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Låt mig först säga att jag är mycket tacksam för allt arbete med detta viktiga och ambitiösa direktiv.
Det är viktigt eftersom det utgör vårt första direktiv som är baserat på de nya och förstärkta bestämmelserna i artikel 152 i EG-fördraget, och ambitiöst, som en avgörande faktor inom vår allmänna hälsostrategi.
Innan jag går vidare med detaljerna i det direktiv som vi behandlar i dag, låt mig hylla det framgångsrika och värdefulla arbete som Europarådet utfört inom området för blodsäkerhet.
Vårt förslag till direktiv bygger på dessa bedrifter.
I detta nya direktiv kommer blod och blodkomponenter att innefattas som inte betraktas som läkemedelsprodukter såtillvida att det kommer att garantera en jämförbar kvalitets- och säkerhetsnivå inom blodtransfusionskedjan i alla medlemsstater.
I direktivet fastställs det dessutom bestämmelser på gemenskapsnivå för ett kvalitetssystem för inrättningarna för blodverksamhet och för utbildning av personal vid inrättningar för blodverksamhet.
Det gläder mig att konstatera att de ändringsförslag som diskuterats i dag i allmänhet verkligen stöder kommissionens grundläggande inställning till frågor som gäller blodsäkerhet och det sätt på vilket dessa skall hanteras på gemenskapsnivå.
Jag uppskattar Europaparlamentets mycket värdefulla bidrag.
En större del av ändringsförslagen utgör förbättringar, klargöranden och nyttiga tillägg till texten och jag tackar Nisticò och alla hans kolleger för deras bidrag.
Vi kan helt godkänna 29 ändringsförslag.
Därutöver finns det ytterligare 23 ändringsförslag som innefattar värdefulla idéer som vi kan stödja, men som i sin nuvarande utformning inte är helt godtagbara.
Detta är antingen för att de innehåller särskilda sakfrågor som strider mot direktivets anda, eller för att de ger upphov till rättsliga eller tekniska problem.
Med så många ändringsförslag är det inte möjligt för mig att kommentera vart och ett av dem specifikt.
Jag kommer därför att koncentrera mig på fyra huvudområden, inom vilka det finns flera ändringsförslag som vi inte kan godkänna, och där jag anser att vissa klargöranden av kommissionens ståndpunkt kan vara till hjälp.
För det första, etiska frågor.
Vi är alla överens om att frivillighetsprincipen, och blodgivning utan ersättning är en mycket hög etisk värdering.
Som Stihler sade förbjuder Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att ekonomisk vinning dras från delar av människokroppen som sådan.
Jag välkomnar därför, och kommer aktivt att stödja alla bidrag som gemenskapen kan ge för att uppnå en omfattande tillämpning av denna princip.
Men vi måste noggrant analysera alla aspekter av frågan.
Jag är fast besluten att se till att detta nya direktiv inte ofrivilligt kommer att bidra till brist på behandlingar som kan rädda liv.
Tillgången till blod och blodderivat, som läkemedel som härrör från plasma, är en fråga om liv och död för många patienter, som många av er har sagt.
En stor del av den plasma som används för dessa läkemedel i Europa kommer inte från blodgivning som kan betraktas som " frivillig och ersättningslös " i ordens stränga bemärkelse, och det är svårt att föreställa sig hur denna blodgivning skall kunna ersättas på kort sikt.
Det finns en tydlig fara för att ett förbud av denna blodgivning kan leda till allvarlig brist på dessa produkter.
Jag anser det följaktligen vara för tidigt att verkligen förbjuda all blodgivning som inte helt och hållet följer definitionen " frivillig och ersättningslös ", som föreskrivs i ändringsförslag 17 och i detta hänseende håller jag med Nisticò och bidragen från Ries, Müller, Bowis och Doyle.
Jag stöder deras åsikter och accepterar vad de har sagt i förhållande till denna fråga.
Jag hyser dessutom tvivel angående den rättsliga grunden för en bestämmelse som skall avgöra hur blodgivning skall utföras, och denna fråga togs också upp av Doyle.
I artikel 152 i EG-fördraget förbjuds gemenskapen att anta åtgärder som påverkar nationella bestämmelser om donation.
Huruvida en förpliktelse att acceptera frivilliga donationer endast kan berättigas när det gäller ökad säkerhet verkar tvivelaktigt.
Särskilt inom området för produkter som härrör från plasma, är säkerheten nuförtiden alltmer beroende av sofistikerade screeningtester och inaktiveringsåtgärder.
En sådan bestämmelse skulle därför kunna bestridas inför EG-domstolen på grund av brist på lämplig rättslig grund eller på grundval av subsidiaritetsprincipen.
Av dessa skäl kan jag bara delvis godkänna ändringsförslagen 55 och 56.
Som jag redan nämnt är jag beredd att diskutera alla lösningar som skulle klargöra att en omfattande tillämpning av principen med frivillig givning utan ersättning är ett centralt och långsiktigt mål inom gemenskapen.
Ändringsförslagen 1, 3, 7, 8, 12, 60, och 61 syftar till att införa förklaringar eller krav på höjda etiska normer på ett eller annat sätt.
Samtliga är förvisso värda att diskuteras och studeras i detalj, men från vår synvinkel är de egentligen inte lämpliga för detta direktiv, eftersom de antingen inte är direkt förbundna med sina syften eller också inte har någon rättslig grund i EG-fördraget.
Några av er sade att givning med ersättning utgör en större risk ur säkerhetssynvinkel.
Många av er hänvisade till studier.
Alla råd jag får är att detta är gamla studier.
Alla moderna studier går i motsatt riktning.
Med hänsyn till vad jag tidigare sade i förhållande till andra säkerhetsåtgärder som screeningtester och inaktiveringsåtgärder, tillhandahåller dessa studier den säkerhetsnivå som är nödvändig med tanke på denna särskilda debatt.
Det antyddes också att om vi skulle ha en bristande tillgång, skulle denna kunna ersättas av importerade produkter, men jag måste påpeka att importerade produkter kommer att härröra från källor med ersättning, så det underminerar själva det syfte som man vill uppnå.
Ries nämnde också att hon hade kontaktats av blödarsjukföreningar och även andra påpekade faktiskt samma sak.
Jag skulle vilja säga att mina tjänster och jag också har kontaktats av blödarsjukföreningar och andra föreningar som uppmanar oss att inte välja den väg som innebär att man avskaffar försörjning som kommer från en källa med ersättning.
Jag skulle vilja uppmana parlamentet att verkligen begrunda detta när ni överväger en omröstning i denna fråga i morgon och att följa de åsikter som jag ger uttryck för i denna fråga.
Jag stöder fullständigt och är håller helt och hållet med om de åsikter som många av er som redan har talat i denna fråga har uttryckt.
Nästa fråga som jag vill beröra är direktivets räckvidd.
Sista delen av ändringsförslag 13, tillsammans med ändringsförslag 72, syftar till att utvidga direktivets räckvidd till insamlingen och kontrollen av humanblod och blodkomponenter som utgångsmaterial vid framställning av läkemedel.
Kommissionen kan godkänna detta i princip, men den rättsliga klarheten måste upprätthållas när det gäller de respektive tillämpningsområdena för detta direktiv och direktiv 89 / 381 / EEG om läkemedel som härrör från blod eller plasma från människa.
Det kommer därför att bli nödvändigt att se över ordalydelsen i båda ändringsförslagen mot bakgrund av den slutliga kompromiss som skall överenskommas med rådet.
I andra ändringsförslag införs termen " blodderivat " i direktivets text, och detta kan inte godkännas, eftersom det skulle kunna leda till förväxling med " läkemedel ".
Låt mig vara tydlig: Alla produkter som är framställda av blod och som används i behandling av människor bör falla antingen under detta direktiv eller under det befintliga direktivet 89 / 381 / EEG.
Om det finns några tvivel om detta kommer kommissionen att ompröva de definitioner som används.
Min tredje punkt gäller tekniska normer.
Föredraganden har föreslagit att de tekniska bilagorna skall avlägsnas ur direktivet, och att tekniska normer skall antas senare genom kommittéförfarandet.
Jag uppskattar detta synsätt och jag är mycket tacksam för det förtroende som denna åtgärd visar för kommissionens arbete.
Parlamentsledamöterna vet att detta är en fråga som jag har talat om förut i parlamentet, och det gläder mig särskilt att detta tillvägagångssätt har antagits vid detta tillfälle.
Om rådet kan godkänna denna lösning, kommer mina tjänsteenheter omedelbart att börja utarbeta förslag till tekniska normer för att garantera att de antas innan direktivet träder i kraft.
Låt mig också försäkra er om att mina enheter inte kommer att försöka återuppfinna hjulet när de förbereder det stadgeenliga antagandet av tekniska normer i enlighet med de vetenskapliga och tekniska framstegen.
Vi kommer helt och hållet att använda Europarådets banbrytande arbete.
Att utöka och ytterligare försvåra dessa förfaranden vore inte genomförbart inom ett område där snabba beslut kan behöva fattas för att skydda folkhälsan.
Av det skälet kan jag endast delvis godkänna ändringsförslagen 68 och 71, och jag kan inte godkänna ändringsförslag 69.
Ändringsförslagen 39 och 41, i vilka det hänvisas till ett annat direktiv eller ISO-standarder som referens för normer som införs i detta direktiv, kan inte godkännas.
När kommissionen lägger fram uppdaterade normer kommer den att rutinmässigt ta hänsyn till alla berörda externa normer och EU-normer.
Att nämna några på bekostnad av andra skulle kunna orsaka rättsliga problem vid tillämpningen, eller tvinga gemenskapen att tillämpa normer som inrättats utanför dess rättsliga ramar.
Vi kan inte heller godkänna ändringsförslag 22, i vilket en definition av spårbarhet införs, som i mina ögon inte bara är för allmänt hållen utan som inte heller omfattas av EG-fördraget.
Ändringsförslag 44, i vilket ett enhetligt system för identifiering av givare införs, som både är kostsamt och överambitiöst och onödigt, godkänns inte heller.
Slutligen, kvalifikationerna hos personalen vid inrättningarna för blodverksamhet.
Ändringsförslag 33 skulle begränsa kvalifikationerna hos den " ansvariga personen " till läkare.
Detta är alltför restriktivt och kan inte godkännas.
Den " ansvariga personen " är enligt förslaget ansvarig för administrativa och förvaltningsmässiga uppgifter i förhållande till direktivets tillämpning, och har inte något medicinskt ansvar i sig.
Men medlemsstaterna är återigen fria att införa ytterligare krav när det gäller den " ansvariga personens " kvalifikationer.
Av de skäl som jag har angett kan vi sammanfattningsvis inte godkänna 19 ändringsförslag.
Dessa ändringsförslag är 1, 3, 6, 7, 8, 12, 19, 20, 22, 30, 33, 39, 41, 44, 47, 60, 61, 69 och 73.
52 ändringsförslag kan godkännas helt eller delvis.
Följande 23 ändringsförslag kan delvis godkännas: ändringsförslagen 2, 5, 10, 13, 14, 15, 17, 21, 27, 28, 32, 35, 43, 46, 55, 56, 62, 66, 67, 68, 70, 71, och 72.
De resterande 28 ändringsförslagen kan godkännas i sin helhet, däribland ändringsförslag 75, det så kallade " kompromissändringsförslaget ".
Låt mig slutligen upprepa min uppskattning för allt det konstruktiva arbete som föredraganden och utskottet har utfört, och givetvis för alla som är närvarande i kammaren.
Många av ändringsförslagen kommer att förbättra förslaget.
Och när det gäller de faktorer där det fortfarande kvarstår problem, är kommissionen beredd och redo att bidra när det gäller att snabbt finna lösningar.
Det faktum att kommissionen faktiskt helt eller delvis kan godkänna 52 av de 71 ändringsförslagen visar på vår beredvillighet att anta parlamentets omfattande politiska bidrag och på vår tro på att vi tillsammans kommer att kunna föra detta viktiga mål framåt och anta det så fort som möjligt.
