# ID: svediakorp-gov416868
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,015
# sentences: 99
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag skulle vilja tacka Cappato och också Thors, Bakopoulos och Schroeder från Europaparlamentets olika bidragande utskott för detta betänkande.
Jag börjar med Cappato-betänkandet.
Det gläder mig att parlamentet nu diskuterar detta viktiga direktiv som utgör en väsentlig del av lagstiftningsreformpaketet för elektronisk kommunikation.
Detta kommer att göra det möjligt för oss att försöka minska den förfarandemässiga förseningen som dataskyddsdirektivet har medfört, i förhållande till resten av paketet.
Jag skulle också vilja fokusera på två frågor som har diskuterats av så många.
För det första, aktivt deltagande för icke-begärd kommersiell e-post och frågan om lagring av trafikuppgifter när det gäller lagarnas efterlevnad.
Av diskussionen verkar det som om det råder delade meningar i denna kammare om det aktiva deltagande som har föreslagits för icke-begärd kommersiell e-post.
Detta är förståeligt, eftersom det är en komplex fråga och argumenten på båda sidor i debatten har vissa fördelar.
Jag är emellertid övertygad om att kommissionens förslag om aktivt deltagande är det bästa, huvudsakligen av två anledningar.
För det första behövs det en harmoniserad lösning för den inre marknaden, en enkel och tydlig bestämmelse inom hela EU.
Det är särskilt viktigt inom en ekonomisk sektor som så totalt saknar gränser som den elektroniska handeln över Internet.
Van Velzen ställde mig en fråga om huruvida subsidiaritet är tillämpningsbart inom detta område.
Jag vill vara mycket tydlig.
Det är lagligt omöjligt för aktivt deltagande länder att driva igenom sitt system med tanke på e-post som kommer från länder som tillämpar systemet med aktivt utträde.
Dessa två system kan inte finnas, eftersom systemet med aktivt utträde (" opt-out ") kommer att åsidosätta alla system med aktivt deltagande (" opt-in ").
Vi kan diskutera subsidiaritet men i praktiken kan det inte fungera med dessa två system.
" Opt-out " systemet i synnerhet kommer att åsidosätta " opt-in " systemet.
Den andra anledningen är kostnadsfrågan, som många har nämnt.
Det är mycket svårt att berättiga att mottagarna av icke-begärd kommersiell e-post skall behöva betala för meddelanden som de inte vill ta emot.
Att ta emot reklammaterial på papper i sin traditionella brevlåda är irriterande, men det betalar man i alla fall inte för.
Man betalar inte för tryckningen, och man betalar inte för transporten.
Marknadsföring per e-post kan mycket väl vara den enda form av marknadsföring där mottagaren står för merparten av kostnaden.
Dessutom leder avlägsnande av icke-begärd e-post från mailservrar till betydande kostnader för Internetleverantörerna.
Av den anledningen föredrar Internetleverantörer starkt " opt-in " lösningar.
Vi måste slutligen komma ihåg att Internet håller på att bli mobilt.
Detta tar nu sin början i och med SMS-meddelanden.
Men denna lagstiftning kommer att beröra all e-post som i framtiden kommer att skickas till mobila terminaler.
Det kommer att vara mer störande än att ta emot sådana meddelanden på sin persondator.
Föreställ er att den mobila apparaten i er ficka piper hela tiden för att tillkännage att ni tagit emot ännu ett kommersiellt erbjudande som ni inte kan tacka nej till, och att ni vill ha er mobiltelefon påslagen, eftersom ni vill hålla kontakten med de människor som står er nära.
Dessutom kan meddelanden till mobila terminaler också medföra en ännu större kostnad, om abonnenten reser vitt och brett som de flesta av oss här i kväll gör.
Vi är på resande fot praktiskt taget hela tiden.
I och med införandet av mobilt Internet kommer kostnaderna för och irritationen över icke-begärda meddelanden därför att öka avsevärt.
Thors tog upp två frågor.
För det första situationen i USA.
Jag hade förmånen att delta i många diskussioner med senatens och kongressens ledamöter inom detta område.
I dag finns det ungefär 60 förslag i kongressen angående denna fråga.
" Opt-out " systemet anses i allmänhet medföra en hel del problem, men lösningarna varierar.
Det finns de som tror på " opt-in " lösningar, och det finns andra som lägger fram olika förslag för att införa stränga regler, som till exempel att det borde införas böter för ett företag som inte tar bort någons namn så snart som man begär det.
Jag kan inte säga att det finns en enkel lösning, och den föreliggande " opt-out " metoden kritiseras.
Det finns mäktiga senat- och kongressledamöter som förespråkar " opt-in " lösningar.
Ni kommer att kunna kontakta dessa människor i synnerhet när kongressens Internetkommitté besöker Europa under de kommande veckorna.
När det gäller huruvida ett " opt-in " system är tillämpbart utanför Europa, tillåter GATT-avtalet dess medlemmar att vidta åtgärder för att införa deras dataskyddslagstiftning inom deras territorium.
På grundval av detta kan EU begära att företag som är baserade utanför EU skall följa dess " opt-in " lagstiftning.
Coelho frågade om detta var svårt att kontrollera.
I denna typ av värld är det mycket svårt att utarbeta lagstiftning som är vattentät till 100 procent.
Men jag är säker på att aktivt utträde kommer att vara svårare att kontrollera än aktivt deltagande.
Det finns inget harmoniserat system.
Det finns hundratusentals databaser, metoder, privata verksamheter och om någon är optimistisk får den personen gärna försöka.
Ni skulle till exempel kunna börja med att skicka ett brev till alla de företag vars material ni inte längre vill ta emot, och sedan kontrollera hur många som kommer att avlägsna ert namn under de följande dagarna och hur många som besvarar er begäran.
Detta är något som alla kan prova att göra.
Jag har själv gjort det.
Jag är inte optimistisk.
" Opt-in " systemet är en enhetlig rättslig lösning.
Vi har svårigheter inom det området, men jag är säker på att de är färre än svårigheterna med det nuvarande " opt-out " systemet.
Av dessa anledningar kan kommissionen inte godkänna ändringsförslagen 19, 41 och 42.
Eftersom vi vet hur komplicerad frågan är och hur delade meningarna har varit i denna kammare bör vi dock också söka kompromisslösningar, och jag vill vara öppen och konstruktiv i denna fråga.
Därför välkomnar vi de konstruktiva kompromissändringsförslagen 53 och 62 som har lagts fram.
Kommissionen är beredd att söka lösningar i dessa ändringsförslags riktning, men med förbehåll för en viss omarbetning och anpassning till de befintliga rättsliga ramarna.
Den andra viktiga fråga som jag skulle vilja nämna är allmän lagring av trafikuppgifter när det gäller lagarnas efterlevnad.
När det gäller denna fråga har jag intrycket att kommissionen och Europaparlamentet går på samma linje.
I de befintliga dataskyddsdirektiven för telekommunikationer anges det att alla trafikupplysningar måste utplånas när de inte längre behövs för fakturering och betalning.
Dessutom finns det en föreskrift som hänvisar till de skäl som medlemsstater kan ha att anta särskilda rättsliga åtgärder som ett undantag från denna princip i undantagsfall.
Dessa skäl innefattar bland annat den nationella säkerheten, försvar och undersökning av och åtal för brott.
Vi diskuterade dessa frågor tidigare i dag i kammaren.
Eftersom de rättigheter som skyddas i detta befintliga och föreslagna direktiv är baserade på artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna - under skyddet av privatlivet, familjelivet och korrespondens - måste alla undantag ske inom de regler som utarbetats av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.
Som vi diskuterade i morse under debatten om Echelon, är det viktigt att reglerna för både medborgare och stater är mycket tydliga och precisa när det gäller rättigheter och skyldigheter inom detta känsliga område.
Därför kan kommissionen stödja ändringsförslag 4, vilket stärker texten med skälen i denna fråga.
Kommissionen är dock inte för att kopiera samma text in i artikel 15, vilket föreslås i ändringsförslag 50, eftersom detta skulle kunna leda till en överträdelse av direktivets rättsliga grund.
Sammanfattningsvis kan kommissionen helt stödja 35 av de 62 ändringsförslag som lagts fram i kammaren.
Det är ändringsförslagen 1 till 4, 7 till 10, 12, 14, 15, 17, 18, 21 till 29, 31 till 35, 37, 39, 45, 49, 51, 52, 56 och 57.
Ytterligare sju ändringsförslag som kan stödjas delvis eller i princip med förbehåll för vissa formuleringsändringar är 5, 46 till 48, 53, 60 och 62.
Jag nämnde två av dessa tidigare.
Men det finns 20 ändringsförslag som kommissionen inte kan ge sitt stöd: 6, 11, 13, 16, 19, 20, 30, 36, 38, 40 till 44, 50, 54, 55, 58 och 59.
Vad gäller Cederschiöld-betänkandet skulle jag vilja tacka Europaparlamentets ärade ledamöter för deras konstruktiva inställning till kommissionens meddelande om Internetrelaterad brottslighet och säkerhet på Internet.
Jag skulle särskilt vilja tacka föredraganden Cederschiöld, och också McCarthy och Zorba, som varit föredraganden av yttrandena från de bidragande utskotten.
I betänkandet identifieras huvudfrågor för ytterligare diskussion.
Många av rekommendationerna i betänkandet är i linje med kommissionens nuvarande åsikt om politikutveckling för att bekämpa Internetrelaterad brottslighet och för att förbättra säkerheten.
Det finns dock en rekommendation som jag måste säga inte är godtagbar för kommissionen, och det är rekommendation 5 angående överföringen av ansvaret för personuppgiftsskydd inom kommissionen och angående en koncentrering av ansvaret för vissa andra uppgifter inom enstaka enheter.
Detta är en fråga angående kommissionens interna organisation som helt och hållet bör avgöras av kommissionens ordförande.
Angående de andra rekommendationerna, i den mån de inte redan är del av planer för politikutveckling, kommer kommissionen att beakta dem fullständigt, och se i vilken utsträckning de kan införlivas i kommande eller nya initiativ.
Som ni vet lades meddelandet fram i januari i år.
Kommissionär Vitorino och jag själv tog gemensamt initiativet till meddelandet.
Detta var Europeiska kommissionens första omfattande politiska uttalande i frågan om Internetrelaterad brottslighet.
I mars anordnade kommissionen en offentlig utfrågning.
Över 400 människor kom till Bryssel för att delta i detta arrangemang, vilket visar på allmänhetens stora intresse av att delta i denna diskussion.
Härnäst kommer kommissionen inom kort att lägga fram ett förslag till ett rambeslut om bekämpningen av allvarliga angrepp mot informationssystem.
Detta initiativ är inriktat på dåd som hackning, angrepp som leder till funktionsförlust, och spridningen av virus.
I juni lade kommissionen fram ett meddelande om nätverks- och informationssäkerhet, som jag i morse redogjorde för i detalj i kammaren.
Detta meddelande behandlar förebyggande organisatoriska och tekniska åtgärder, och är ett komplement till rambeslutet, som behandlar brottsutredningar i efterhand.
På teknisk nivå, som en del av forskningsprogrammet Teknik för informationssamhället (IST), främjar kommissionen forskning och utveckling för att förstå och minska sårbarheterna och stimulera spridningen av know-how.
IST: s projekt är särskilt inriktade på utvecklingen av förtroendeuppbyggande teknik.
Det första lagstiftningsinitiativet som nämns i meddelandet har redan lagts fram: det är ett förslag till ett rambeslut som inkluderar åtgärder för att bekämpa barnpornografi.
Jag delar fullständigt de bestämda åsikter som i kväll uttryckts i denna fråga i kammaren.
I meddelandet aviseras det ett forum inom vilket de berörda parterna kommer att ha möjlighet att diskutera olika frågor för att finna en lämplig jämvikt mellan nätverkssäkerhet, befogenheter för upprätthållande av lag och ordning, skydd av privatlivet och ekonomiska prioriteringar.
En öppen debatt är avgörande för att uppnå en effektiv, sammanhängande och väl avvägd politisk inställning och för att trygga de europeiska medborgarnas förtroende och tillit.
Användarnas förtroende och tillit är direkt relaterade till e-handelns utnyttjande och till informationssamhällets framgångar.
Europaparlamentets betänkande är en viktig milstolpe i debatten om denna politik.
