# ID: svediakorp-gov416748
# author: Vande Lanotte (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,684
# sentences: 88
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Med det här anförandet vill jag gå vidare med dialogen mellan budgetmyndighetens två grenar, nämligen Europaparlamentet och rådet.
Den påbörjades redan inom ramen för det institutionella avtalet genom olika trepartsmöten och en överläggning i juli samma dag som rådet fastslog budgetförslaget för år 2002.
Jag vet att många ledamöter under den senaste diskussionen i budgetutskottet beklagade den här överläggningens resultat, eftersom man inte kan se dem som verkliga resultat, vilket gör att man börjar fråga sig om den här drillen verkligen är meningsfull.
Jag har två kommentarer vad den saken beträffar.
I första hand måste vi betrakta den här överläggningen mellan rådets ledamöter och parlamentet som en början på diskussionen mellan budgetmyndighetens två grenar.
Även om överläggningen inte leder till några omedelbara resultat så påverkas diskussionen i rådet av denna under de kommande månaderna till slutet av budgetförfarandet i december.
Vidare är det sant att rådets förberedande verksamheter för sessionen i juli vid tiden för överläggningen redan var långt gångna och att kompromisslösningar redan har funnits för att undanröja ett stort antal svårigheter som förekommit mellan medlemsstaterna själva.
Men det är också sant, och det är ni säkert medvetna om, att det paket som budgetförslagets kompromiss bildar redan har påverkats av Europaparlamentets ståndpunkter som vi känner till tack vare de ofta förekommande kontakterna med denna inrättning.
De kontakterna börjar redan i februari och mars med det informella trepartsmötet i ordförandeskapets huvudstad och fortsätter därefter på olika nivåer fram till rådet i juli.
Jag försäkrar er att det förslag till allmän budget som nu ligger framför er hade kunnat se helt annorlunda ut utan denna ständigt pågående dialog.
I dag skulle jag vilja visa på den vikt som det belgiska ordförandeskapet fäster vid ett gott samarbete med parlamentet.
Jag vill också ge en kommentar till de av rådets verksamheter som har lett förslaget till allmän budget år 2002 som ni nu har framför er och på grundval av vilket ni kommer att förbereda er första behandling under de kommande två månaderna.
Först och främst vill jag ge er en bild av de riktlinjer som rådet har följt vid utarbetandet av det här budgetförslaget.
För det första överensstämmer förslaget till allmän budget exakt med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplinen och förbättringen av budgetförfarandet.
Rådet anser det vara utomordentligt viktigt att hålla sig till var års maximala nivå för utgifter på det sätt som de har fastställts i budgetplanerna och som härleder från beslut som nyligen fattats av Europaparlamentet och rådet om anpassningen av budgetplanen i samband med genomförandet av budgeten och från de tekniska anpassningarna av utvecklingen av BNP och priserna som genomförs av kommissionen.
Rådet har i så hög utsträckning som möjligt sett till att behålla tillräckliga marginaler under de olika rubrikernas maximumbelopp, med undantag för rubrikerna 2 och 7.
För det andra har rådet beaktat de budgetriktlinjer för 2002 som rådet antog i mars i år.
Ni har otvivelaktigt konstaterat att rådet för första gången antar sådana slutsatser.
Jag anser att det är ett sunt sätt att gå tillväga som leder till en större öppenhet och alltså en förbättring av budgetdebatten.
Sedan en lång tid tillbaka antar ni själva budgetriktlinjer som under hela budgetförfarandet fungerar som ett rättesnöre för era debatter.
Samma sak gäller för kommissionen som också fastslår sina prioriteringar varje år.
Rådet har således förvissat sig om att Europeiska unionens olika åtgärder på ett lämpligt vis finansieras inom ramen för de tillgängliga ekonomiska medlen under budgetplanens maximum.
Härvid har rådet vad åtagandebemyndiganden beträffar beaktat bedömningen av möjligheterna till att genomföra anslagen.
Slutligen, har rådet fäst särskild uppmärksamhet vid utvecklingen av anslag för betalningar genom att begränsa och kontrollera tillväxten av anslag år 2001 och därvid främst beakta genomförandemöjligheterna och den förväntade betalningstakten i samband med de belopp som fortfarande måste placeras samt de nationella budgetkraven.
Jag skulle vilja understryka att de här återhållsamhetsansträngningarna är spridda över de obligatoriska och icke-obligatoriska utgifterna.
Vidare vill jag ta tillfället i akt att påminna om att rådet anser det vara önskvärt att kommissionen än en gång, precis som de gjorde förra året, lämnar in en ändringsskrivelse med förslaget om att innefatta en uppskattning av det som ett resultat av år 2001 tillgängliga överskottet i den definitiva budgeten för år 2002.
På grundval av allt detta anslås enligt förslaget till budget för år 2002 ett belopp för åtagandebemyndiganden som uppgår till 99 009 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2 procent, och ett belopp för anslag för betalningsbemyndiganden som uppgår till 95 598 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2 procent.
Det förslag till budget som har skickats till er är en kompromiss varigenom Europeiska unionens samtliga delar av politiken och prioriteringar kan finansieras utan att en alltför tung belastning läggs på medlemsstaterna som strävar efter att strama åt de offentliga finanserna, och varvid utrymme framför allt ges under maximum i budgetplanens rubrik 3 samt rubrik 4, vilket måste ge möjligheter att verka för nya prioriteringar.
För strukturella åtgärder har rådet beviljat åtagandebemyndiganden på hög nivå med beaktande av de godkännanden som har gjorts inom ramen för rådets slutsatser i Berlin i mars 1999 och det interinstitutionella avtalet från maj 1999.
Beviljandena i det här förslaget till budget och de program som har antagits inom ramen för medbeslutandet mellan Europaparlamentet och rådet överensstämmer med den gemensamt överenskomna programplaneringen.
De administrativa utgifterna har diskuterats mycket utförligt i rådet.
Man har strävat efter att i möjligaste mån tillmötesgå de olika inrättningarnas behov och beakta särskilda kännetecken samt den allmänna målsättningen att endast erhålla en måttlig ökning av de administrativa utgifterna.
Jag är fortsatt övertygad om att parlamentet under budgetförfarandets vidare förlopp kommer att följa samma väg.
I det här sammanhanget förebådar det avtal om en gemensam förklaring som Europaparlamentet och rådet enades om under överläggningarna den 20 juli gott.
Våra båda inrättningar har nämligen kommit överens om att be generalsekreteraren för inrättningarna sammanställa en rapport till budgetmyndigheten med en flerårsanalys beträffande rubrik 5, för diskussion i budgetrådet i november.
I den här rapporten måste skalfördelarna tack vare det interinstitutionella samarbetet omnämnas, liksom besparingsförslagen som behövs för att inte överskrida maximum för rubrik 5, liksom också som förberedelse för utvidgningen.
Jag vill inte avsluta den här allmänna presentationen av förslaget till allmän budget för 2002 utan att gå in på två viktiga punkter ifråga om vilka rådet har intagit en avvaktande hållning, eftersom ett antal element saknades som skulle bli definitivt kända först senare i budgetförfarandet.
Det rör sig nämligen om BSE och mul- och klövsjukan å ena sidan och fiskeavtalet med Marocko å andra sidan.
Vad finansieringen av BSE och mul- och klövsjukan beträffar, så har vi under överläggningarna mellan Europaparlamentet och rådet den 20 juli nått fram till ett avtal om en gemensam förklaring i vilken de två grenarna av budgetmyndigheten uppmärksammar att en tillräcklig marginal måste innefattas under det maximum som återfinns i budgetplanens underrubrik 1A, i enlighet med vad som fastställs i förslaget till budget, för att täcka behoven i samband med BSE och mul- och klövsjukan.
De ber kommissionen om att utarbeta en detaljerad analys av behoven för att tillmötesgå dessa behov, i första hand genom att använda de av 2001 års anslag som fortfarande finns tillgängliga och i andra hand genom att innefatta de anslag som behövs år 2002 i sina ändringsskrivelser under hösten.
Vad beträffar de ekonomiska följderna av avsaknaden av ett fiskeavtal med Marocko och finansieringen av omstruktureringen av den berörda fiskeflottan har rådet förklarat att det än en gång skall se över situationen inom ramen för årets ändringsskrivelse som enligt det interinstitutionella avtalet måste läggas fram.
Av alla dessa anledningar har rådet stått fast vid det av kommissionen framlagda preliminära förslaget till budget beträffande det internationella fiskeavtalet och kommissionen begärde att dessa anslag endast skall användas för andra fiskeavtal.
Jag vill ta tillfället i akt att påminna om att anslagen för det internationella fiskeavtalet i enlighet med det interinstitutionella avtalet sorterar under de icke-obligatoriska utgifterna oavsett var de befinner sig i budgetposten, i reserven eller en BA-budgetpost.
Jag vill inte ge någon detaljerad beskrivning av förslaget till budget.
En sådan återfinner ni i den omfattande motivering som har skickats till er.
Däremot vill jag mer detaljerat, det vill säga per utgiftskategori, gå in på vad rådet i sitt förslag till budget för år 2002 har fastställt.
Vad beträffar rubrik 1 i budgetplanen för jordbruksutgifter tar man i förslaget till budget hänsyn till följderna av de beslut som fattades av Europeiska rådet i Berlin i mars 1999 om reformer av jordbrukspolitiken.
Inte desto mindre har rådet för budgetplanens underrubrik 1A, som berör den gemensamma jordbrukspolitiken, fastställt belopp som globalt sett ligger 200 miljoner euro lägre än de belopp som kommissionen hade föreslagit i det preliminära förslaget till budget.
Denna minskning föregår inte debatten om ändringsskrivelsen som det interinstitutionella avtalet föreskriver för att i all synnerhet hålla räkning med marknadernas utveckling och läget i förhandlingarna om de olika gemensamma organisationerna av marknaden.
Denna minskning är framför allt linjär och utesluter i synnerhet budgetposterna beträffande följderna av BSE och mul- och klövsjuka, liksom posterna beträffande de gemensamma organisationerna av marknaden som man för närvarande förhandlar om.
För övrigt har rådet, som jag just nämnde, inte övertagit principen om en reserv på en miljard euro som kommissionen hade föreslagit för att täcka följderna av BSE och mul- och klövsjukan, vilket ger en större marginal.
Detta leder i rådets första behandling till en ökning av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken med 2,3 jämfört med 2001.
För utgifterna för utveckling av landsbygden har rådet övertagit de anslag som föreslås i det preliminära förslaget till budget och följaktligen innefattat hela budgetplanens underrubrik 1 B i budgeten.
Rådet har innefattat budgetplanens rubrik 2 som ägnas åt strukturåtgärder i sin helhet i budgeten som åtagandebemyndiganden i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Berlin i mars 1999.
Vidare har rådet godkänt nästan det fulla beloppet för anslag för betalningar ur det preliminära förslaget till budget och endast genomfört en minskning med 375 miljoner euro i gemenskapens initiativprogram med tanke på att dessa förväntas bli försenade.
Budgetplanens rubrik 3 tar upp finansieringen av den interna politiken och i fråga om denna har rådet åtagit sig att finansiera flerårsprogrammen på ett lämpligt vis.
Därför har rådet godkänt de summor som kommissionen begärde i sitt preliminära förslag till budget, i synnerhet för forskning om och utveckling av det transeuropeiska nätverken.
Däremot har rådet på grundval av den förväntade prisutvecklingen begränsat anslagen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för budgetposter som inte bygger på några flerårsprogram, liksom för decentraliserade organ.
Inom ramen för den här rubriken vill jag påpeka att rådet i första behandling har höjt anslagen för att starta Eurojust och SIS2-systemet för Schengen i sitt förslag till budget, och då på de budgetposter som var avsedda för detta i kommissionens preliminära förslag till budget.
Som ni ser har rådet ändå sett till att förslaget till budget täcker prioriteringarna inom den interna politiken i budgetplanens rubrik 3.
På så vis har rådet skapat en säkerhetsmarginal på 110 miljoner euro som är bredare än den marginal som kommissionen föreslog i det preliminära förslaget till budget.
Denna marginal bör vara tillräcklig för att täcka era prioriteringar som er föredragande har nämnt ett antal av, som exempelvis e-learning och immigration.
Nu kommer jag till finansieringen av Europeiska unionens externa åtgärder som har innefattats under rubrik 4 i budgetplanen.
Rådet har i mycket stor utsträckning följt kommissionens förslag till budget.
Rådet har nämligen vidhållit viktiga beviljanden och endast i ringa mån genomfört förändringar av anslag för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, geografiskt fördelade över ett begränsat antal budgetposter.
Vidare har rådet, som jag nämnde tidigare, integralt stått fast vid anslagen för de internationella fiskeavtalen.
Slutligen måste jag beklaga att överläggningarna den 20 juli inte resulterade i något avtal om det belopp för anslag som måste innefattas för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Av den anledningen har rådet i sitt förslag till budget övertagit de belopp som kommissionen hade angivit i det preliminära förslaget till budget.
Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår kraven om en sänkning av de belopp som anslås för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Ni är säkert överens med mig om att dessa belopp som redan är lägre än år 2001 är mycket blygsamma och verkligen ett minimum för vad som krävs för att Europa skall kunna inta en framstående plats på världsscenen, och framför allt då i de regioner som är drabbade av de kriser som vi alla känner till.
Önskan om att sänka dessa belopp skulle framför allt kunna leda till att Europeiska gemenskapens trovärdighet försvagas, och jag tror inte att det är er avsikt.
Av den anledningen hoppas jag att budgetförfarandets vidare förlopp och framför allt resultatet av er första behandling kommer att visa att ni är känsliga för mina argument, som är rådets argument, och att ni kommer till samma slutsatser som jag vad beträffar legitimiteten för de belopp som föreslås i kommissionens preliminära förslag till budget.
Som ni kan konstatera har rådet ansträngt sig för att adekvata medel anslås för de olika prioriteringarna på området för Europeiska unionens externa åtgärder.
Ändå har rådet lagt till en marginal på 100 miljoner under maximum i budgetplanens rubrik 4 vilket kommer att göra det möjligt för er att bekräfta era prioriteringar i den här sektorn.
Vid utarbetandet av förslaget till budget för administrativa utgifter som faller under rubrik 5 i budgetplanen har rådet, som jag har nämnt redan tidigare, gått tillväga på ett sätt som går ut på att i möjligaste mån tillmötesgå institutionens behov med hänsyn tagen till dess särskilda kännetecken.
Vad kommissionens begäran om personal beträffar så stöder rådet fortfarande reformerna och i första behandling har rådet samtyckt till 78 nya poster.
Vad de övriga 239 posterna beträffar hade rådet inte tagit någon ställning den 20 juli.
Jag önskar göra detta i ljuset av kommissionens beslut om bestämmelsen om tjänstemän som definitivt avslutar sin tjänst.
I förslaget till budget återstår en marginal på 53 miljoner euro under maximum i budgetplanens rubrik 5, detta för att kunna möta nya behov på området för administrativa utgifter, i synnerhet den europeiska tillsynsmyndigheten för dataskydd.
Jag vill avsluta översikten av de olika utgiftskategorierna med utgifterna för föranslutningsstöd.
För detta har rådet bibehållit det belopp som kommissionen begärde för åtagandebemyndiganden i det preliminära förslaget till budget.
Vad anslagen för betalningsbemyndiganden beträffar så kan man notera en stark ökning med 20,9 procent jämfört med förra året efter en anpassning i form av en minskning med 380 miljoner euro av det belopp som kommissionen hade angett i det preliminära förslaget till budget.
Denna ökning återspeglar den prioritering som rådet, med stöd av Europaparlamentet och kommissionen, ger dessa utgifter.
Jag vill inte avsluta presentationen av det här förslaget till budget som rådet fastställde den 20 juli 2001 utan att understryka att det har varit min avsikt att föra det här budgetförfarandet i land och, precis som förra året, nå fram till ett avtal under den överläggning som föregår rådet i november.
Det är alltså min önskan att budgetdebatterna fortgår i samma anda så att Europeiska unionen för budgetår 2002 utarbetar en budget som förskaffar oss medlen att ta oss an de prioriteringar och utmaningar som väntar Europeiska unionen inom kort.
Jag vill avsluta med att tacka de två föredragandena, herr Costa Neves och fru Buitenweg, för deras konstruktiva bidrag.
