# ID: svediakorp-gov416742
# author: Schröder, Ilka (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande av yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
(DE) Herr talman!
Detta gäller frågan om dataskydd, vilket just har tagits upp.
I ett flertal forum och i många andra kommunikationsmedier på Internet och per e-post har jag mött en mycket stor upprördhet bland användarna i fråga om det som Cederschiöld just har tagit upp.
Och egentligen blir ju detta logiskt om man förtydligar principen med opt in och opt out genom att ta ett brev som exempel, för egentligen innebär opt out ingenting annat än att e-postmeddelanden delas ut enligt efternamn; detta betyder att det är användarna som betalar avgifterna för att komma ut på Internet.
Då skulle jag också bli upprörd.
Jag skulle inte vilja säga att detta är en dålig åtgärd utan skulle rösta för opt in på e-postområdet.
Annars tror jag att det största problemet med direktivet är det som inte omfattas av reglerna, nämligen den statliga övervakningen; denna har ju uttryckligen lyfts ut.
Enligt min mening är detta det största hotet mot de grundläggande fri- och rättigheterna i Europeiska unionen, och det är ju egentligen därför de grundläggande rättigheterna finns, för att skydda medborgarna från staten.
Här har detta undantagits.
Därför kan detta endast bli ett otillräckligt direktiv.
Vad som återstår är en tämligen god skyddsnivå.
Men om man nu ser detta i ljuset av åsikterna om cybercrime och parlamentets uppfattning om terrorism, blir det faktiskt påfallande hur många saker det är som skärs över en kam och kriminaliseras, till exempel uttrycket " Allt som är illegalt off-line skall vara illegalt även on-line ".
Så är det redan ändå, därför behöver vi inga direktiv om cybercrime.
Det är fortfarande ingen som har kunnat förklara för mig varför vi egentligen behöver detta, vilka lagar som därmed införs, vilka nya, ännu inte upptäckta brottsliga handlingar som skall läggas till.
Därför anser jag att hela denna cybercrime-frågeställning i första hand syftar till att legitimera nya ingrepp i de grundläggande rättigheterna.
Avslutningsvis, vill jag påminna om den årsdag som ägde rum för två dagar sedan: För hundra år sedan förbjöds skrivmaskinen i Turkiet.
Varför?
Därför att man befarade att människor skulle kunna kommunicera anonymt, man skulle inte längre kunna känna igen handstilen, och därmed skulle kriminaliteten ges fritt spelrum.
Det var detta man ville förhindra genom att förbjuda skrivmaskinen.
Kanske detta vore en lämplig åtgärd ännu en gång!?
