# ID: svediakorp-gov416741
# author:  Cederschiöld (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 939
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Vi berörs alla dagligen av riskerna med de nya datorbrotten.
Det sker varje gång vi handlar med kreditkort, lyfter telefonluren, öppnar e-post eller ger oss ut och flyger.
Det handlar om traditionella brott som når oss med hjälp av informationsteknologi: barnpornografi, förfalskning, främlingsfientlighet samt handel med narkotika, människor, organ, vapen osv.
Det handlar emellertid också om nya typer av brott mot samhällets funktion: virusspridning, olagliga intrång, hacking, Denial of Service-attacker osv.
Traditionella bekämpningsmetoder räcker inte, även om kriminalitet on-line är lika kriminell som kriminalitet off-line.
Den undre världen hotar samhället med nya metoder från en digital plattform.
Förbrytarna utnyttjar skillnaden i lagstiftningen i medlemsländerna, och då måste EU hålla ihop.
Kommissionen har lagt fram förslag som utskottet tillskyndar och utvecklar.
Vi efterlyser gemensamma definitioner för att lösa kompetenskonflikter, tillnärmning av straff- och processrätt samt ömsesidigt erkännande av förundersökningsförfaranden.
Vi vill göra Europol och Eurojust mer effektiva, men samtidigt sätta tydliga gränser.
Nu reses också kontroversiella krav på avlyssning, registrering och lagring av våra kommunikationer.
I detta hänseende kräver utskottet respekt för grundläggande rättigheter som brev- och telefonhemligheten, och strikta krav för hela området.
Utskottet kräver även förbud mot sådana integritetsingrepp utom i de fall åtgärden uppfyller alla följande krav: är nödvändig, är väl motiverad, är enda möjliga lösning, är proportionell i förhållande till brottet, är tidsbegränsad och är beslutad i domstol.
Ingen vill ha ett storebrorssamhälle.
Vi i Europeiska unionen skall följa vårt eget uppställda krav på billig Internettillgång för alla medborgare, vilket medför att vi inte kan lyfta över kostnaderna för detta på företagen.
Vi vill uppmuntra frivilligt samarbete och har därför föreslagit inrättandet av ett öppet forum, där olika aktörers erfarenheter kan komma fram och skapa synergieffekter, ett forum där förståelsen kan öka, medvetandet om dessa problem kan utvecklas och bästa praxis främjas.
Här kan industri och rättsmyndigheter samt konsumenter skapa en uppförandekodex och utveckla system för tidig varning och krishantering.
Här kan förebyggande teknik och skyddsåtgärder utvecklas och spridas.
Det krävs också en samordning inom EU för att våra åtgärder inte skall raseras på global nivå.
Medlemsstater och kandidatländer bör inbjudas till att utveckla en gemensam taktik och en sammanhållen EU-linje inom internationella organ som FN, OECD, Europarådet och G8.
Utskottet var enhälligt och gav sitt stöd till betänkandets budskap, dvs. att bättre respektera privatliv och integritet när nu alltmer effektiva åtgärder mot datorrelaterade brott måste arbetas fram.
Till sist ett stort och varmt tack till alla som har bistått i utarbetandet av detta betänkandet; ni är många då det är många motstridiga intressen som har förenats.
Kort om de två ändringsförslag som har ingivits till betänkandet.
De kan ses som tekniska.
Det ena syftar till att lägga till ordet " terrorism ", då utskottet enhälligt antog detta som ett muntligt ändringsförslag, vilket sedan på något sätt fallit bort ur texten till plenum.
Ordet " terrorism " skall naturligtvis finnas med i ett betänkande om cybercrime.
Vi vill även ändra termen " labelling ".
Denna ändring föreslås eftersom " labelling " uppenbarligen täcker sämre det vi avser än " certification ", som vi vill införa.
Den term vi använder på svenska: " märkning ", blir lite underlig i översättning.
Detta är alltså huvudsakligen en översättningsfråga.
Nu kommer jag till Cappato-betänkandet.
Eftersom jag inte har så mycket tid ägnar jag mig helt åt opt-in / opt-out-debatten.
Det är för tidigt att redan nu avskaffa subsidiariteten och tvinga alla att överge status quo med valfrihet och i stället införa en opt-in-klausul.
Man riskerar då kritik för överreglering.
Vi kan få en ny " gurkdebatt " med kritik för EU: s detaljregleringsiver.
Detta agerande skulle kunna skada framtida lagstiftning på informationsteknologiområdet och göra vår existerande lagstiftning inkonsekvent eftersom det skulle strida mot två tunga direktiv på informationsteknologiområdet.
Man skulle även skada debatten om konstitutionella frågor eftersom detta handlande skulle kunna leda till att EU tappar förtroende.
Detta gäller inte minst Europaparlamentet, om vi intar inkonsekventa ståndpunkter.
Vi befinner oss mitt i en process av teknisk utveckling, med filter och bredband, vilket kan göra att denna opt-in / opt-out-debatt om tre år är gammal och inaktuell.
Jag tycker inte att vi skall fastna i en förlegad position och samtidigt avskaffa valmöjligheten utan att få något mervärde.
En europeisk opt-in-lösning avskaffar nämligen inte spam då mycket av denna kommer från källor utanför EU.
Förenta staterna själva har t.ex. inte harmoniserat sin lagstiftning.
Opt-in medför gränsdragningsproblem mellan kommersiell information å ena sidan och samhällsinformation och frivilligorganisationer å andra sidan.
Det kan även hindra utvecklingen av nättidningar och skapa krångel för småföretag som måste lagra sin information i det fall de skulle bli åtalade - och hur skulle straffen utmätas?
Slutligen, herr talman, vi politiker skall inte lagstifta så snart vi ser ett fenomen vi inte gillar.
Vi politiker vet inte alltid bäst vad som är bäst för varje enskild människa och varje enskilt företag vid varje enskilt tillfälle.
Vi politiker skall skynda på utvecklingen och spridningen av de tekniska produkter som städar bort spam och kravet på översyn, vilket ändringsförslaget från Palacio Vallelersundi gör.
Slutligen skall vi politiker försvara yttrandefriheten, inte onödigtvis och oförsiktigt inskränka den.
