# ID: svediakorp-gov416595
# author: Méndez de Vigo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 307
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att tala som näst sista talare, äran att avsluta debatten har kommissionär Vitorino, gör att jag kan avstå från att göra vissa betraktanden som redan gjorts av dem som talat före mig, och gjort det väldigt bra.
Jag kommer bara att göra två iakttagelser.
En till dem som sagt att det vi i dag röstar om, detta förfarande med mandat att efterspana och gripa, utesluter utlämning.
Så är det inte alls, utlämningen är ett komplement i vissa brott som är särkilt avskyvärda, som terroristdåd, just för att Europeiska unionen skall vara effektivare.
Därefter min andra iakttagelse, herr talman.
Jag tror att om vi ser bakåt och landar i år 1992, när detta parlament röstade för Maastrichtfördraget, ser vi att det fanns ett stort område i de rättsliga och inrikes frågorna som låg i den tredje pelaren.
Det var en stor nyhet att Europeiska unionen skulle hantera frågor som alltid legat i staternas kärnverksamhet.
Det har inte gått så lång tid, nästan sju år, sedan Maastricht trädde i kraft och ändå har vi nått så långt.
Vi har inte gått framåt bara i den europeiska solidariteten i ett specifikt problem, ETA: s terrorism, som är oerhört viktigt och av en grundläggande politisk vikt.
Vi har också avancerat mot att skapa Europa.
Detta är sättet att arbeta tillsammans i Europa och att, som nämnts, ta till sig medborgarnas verkliga bekymmer.
Förutom att tacka för den europeiska solidariteten, vill jag säga att Watsons betänkande också utgör en mycket viktig milstolpe på denna väg som vi från Europaparlamentet alla vandrar tillsammans för att bygga Europa.
Och jag vill lyckönska föredraganden som har gjort ett oerhört arbete.
