# ID: svediakorp-gov416574
# author: Galeote Quecedo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 661
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
I detta sammanträde slår vi åter in på en politisk kurs, med uppgifter som vi skulle kunna kalla historiska.
Under de närmaste månaderna skall vi påbörja en konstitutionell reform av unionen, vi skall börja använda euron, vi skall ta oss an de viktigaste kapitlen i de förhandlingar som kommer att avslutas med en utvidgning utan motstycke av Europeiska unionen.
Dock rör sig dessa debatter för tusentals europeiska medborgare i stratosfären.
Det grundläggande bekymret för dessa medborgare består i dag i att deras barn skall få en undervisning präglad av mångfald och öppenhet i skolan, att kunna promenera på gatorna i sina samhällen utan att vara rädda, att öppet kunna uttrycka det de tänker, att fritt kunna utöva sin rösträtt, att kunna bli förtroendevald utan att riskera vare sig sitt eget eller familjens liv.
Och dessa tusentals europeiska medborgare väntar, med rätta, på att man från de lokala, nationella och europeiska förvaltningarna skall garantera deras grundläggande rättigheter.
Därför anser jag att det är alldeles nödvändigt att gemenskapens institutioner, förutom att bry sig om författningen, euron och utvidgningen, ger ett svar på det som vi europeiska medborgare, t.ex. i Spanien, anser är vår första prioritering: kampen mot terrorismen, dvs. för friheten, för respekten för de mänskliga rättigheterna, för rättstaten, som vi spanjorer byggt upp efter fyra decennier av diktatur.
Europeiska rådet i Tammerfors ville i oktober 1999 skapa ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa.
Vi måste tacka det nuvarande belgiska ordförandeskapet, som tagit detta som ett av sina prioriterade områden, och vi uppskattar framför allt kommissionär Vitorinos för hans lovvärda arbete.
Jag hoppas att han i denna debatt finner stöd att använda sin befogenhet att initiera lagstiftning.
Jag menar att Europaparlamentet, de europeiska medborgarnas valda kammare, har ett särskilt ansvar för denna uppgift.
Vår talman, Nicole Fontaine, har antagit denna med beslutsamhet och mod, som de som direkt eller indirekt har drabbats av terrorn aldrig kommer att glömma.
Jag är säker på att hennes efterträdare kommer att ha samma inställning.
Därför tror jag också att vi kan vara rätt så nöjda då vi i dag röstar om ett betänkande om Europeiska unionens roll i kampen mot terrorismen.
Betänkandets vikt kan utläsas av det faktum att föredraganden är ordföranden själv i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, Graham R. Watson.
Vår kollega har kommit till kammaren med ett betänkande som antogs i utskottet av en mycket bred majoritet, som han själv sagt.
Det innehåller beaktanden som är så grundläggande som bekräftandet att den demokratiska dialogen skall bygga på ömsesidig respekt och icke-våld, och erkännandet av den skuld samhället har gentemot offren för terrorismen och deras familjer.
Då vi antar detta betänkande formulerar vi ett antal rekommendationer som, om de genomförs i praktiken, kommer att göra det möjligt för oss att utarbeta gemensamma brottsrekvisit för terroristbrott i Europeiska unionen, anta principen om ömsesidigt erkännande av domstolsdomar och ersätta de formella utlämningsförfarandena med ett europeiskt mandat för efterspaning och gripande för de brott som är mest socialt avskyvärda.
Naturligtvis terrorismen men också människohandeln, brott mot barn, illegal handel med narkotika och vapen, bedrägerier och den organiserade brottsligheten.
Fru talman!
Med all respekt för alla parlamentariska grupper, oberoende av politisk inriktning och naturligtvis med ledamöternas fria val vid röstningen, så skulle jag nu vilja be er att stödja betänkandet eftersom detta är en grundläggande fråga som går utöver partipolitiska dispyter.
Med en utveckling av de åtgärder som föreslås i betänkandet, kommer rättvisan att ha tillgång till fler instrument för att garantera de grundläggande friheterna, som uppbyggnaden av Europa grundades på och som terrorismen i dag har begränsat för tusentals européer.
