# ID: svediakorp-gov416567
# author: Karamanou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 287
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är ett faktum att många nationella underrättelsetjänster, efter det kalla krigets slut och den ena av de två supermakternas kollaps, har utvidgat sitt verksamhetsområde till affärs- och industrisektorn.
I denna verksamhet har Förenta staterna, Kanada, Nya Zeeland, Australien och vårt eget Förenade kungariket utmärkt sig genom att upprätta Echelonsystemet, vars existens har bekräftats av vårt utskott, tack vare föredragandens, Schmitts, men även samordnarnas, utmärkta arbete.
Enligt min mening är Echelonsystemet en av de största skandalerna genom alla tider.
Det är en politisk skandal, en ekonomisk skandal, en skandal som består i masskränkning av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer.
Därför måste man i varje strategi för att bemöta övervakningssystem av Echelons typ ställa regeringarna, men även de internationella organisationerna, inför deras ansvar.
Världsmarknadens utveckling bör åtföljas av rättsliga garantier för såväl skyddet av privatlivet som konkurrensreglerna.
På nationell och europeisk nivå måste säkerheten i informationsinfrastrukturen förbättras, liksom genomförandet av en effektiv parlamentarisk och rättslig kontroll av säkerhetstjänsternas verksamhet, så att medborgarnas förtroende för informationssamhället inte rubbas.
Slutligen, bör de europeiska företagen utveckla skyddsmekanismer som inbegriper översyn av den interna verksamheten, information till och utbildning av personalen samt användning av program som skyddar den elektroniska kommunikationen.
En sund konkurrens mellan företagen bör vara en hörnsten i världsekonomin.
I alla händelser bör underrättelsetjänsterna i sin verksamhet respektera de grundläggande rättigheterna, i enlighet med stadgan, och artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Det är hög tid att de europeiska medborgarna äntligen får ett svar på frågan om vem som skall övervaka övervakarna.
