# ID: svediakorp-gov416542
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 891
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För cirka ett år sedan påbörjade det tillfälliga utskottet för avlyssningssystemet Echelon och andra system för storskalig avlyssning sitt arbete.
Då rådde allvarliga tvivel om att detta utskott skulle lyckas uppfylla det mandat de erhållit av parlamentet inom den givna tidsperioden.
Min gruppkollega Gerhard Schmid har just presenterat betänkandet med resultaten av det tillfälliga utskottets arbete.
Jag vill för min grupps räkning uttrycka vår stora uppskattning för det arbete som föredraganden, men också utskottets ordförande Coelho har utfört det gångna året.
I betänkandet läggs för första gången bevis fram för att Echelon existerar, ett system baserat på fem länders samarbete för global avlyssning och inhämtning av internationell telefon- och meddelandetrafik.
Samtidigt framgår det också att även andra länder, bland dem de flesta av Europeiska unionens medlemsstater, använder sig av system för avlyssning av internationell telekommunikationstrafik.
I betänkandet slår föredraganden emellertid också hål på myten om att man med hjälp av Echelon och liknande avlyssningssystem skulle avlyssna vartenda telefonsamtal och läsa varje faxmeddelande eller e-postmeddelande.
Det är en teknisk omöjlighet, och de ifrågavarande länderna är i de flesta fallen demokratier som tydligt begränsar handlingsfriheten för de hemliga underrättelsetjänsterna, åtminstone i förhållande till de egna medborgarna.
Främst tack vare information som offentliggjorts av den nederländska och tyska regeringen under loppet av Echelon-utskottets utredning vet vi att system för avlyssning av internationell telekommunikation framför allt används som ett hjälpmedel i kampen mot internationell terrorism, människohandel, narkotikahandel, illegal vapenhandel och vid upprätthållandet av internationellt fastställda embargon.
Och det har ingen något emot, åtminstone under förutsättning att det sker med en god demokratisk och politisk kontroll och att nationella och internationella bestämmelser för skydd av medborgares privatliv garanteras.
Det onödiga hemlighetsmakeriet, underrättelsetjänsternas verksamhet i det fördolda och många regeringars brist på öppenhet förhindrar att system för avlyssning av internationell telekommunikation kan användas på ett mer öppet vis.
Tydliga och bindande bestämmelser för att skydda privatlivet för alla europeiska medborgare i alla länder i Europeiska unionen måste utgöra en integral del av de grundläggande rättigheter som har slagits fast i den europeiska konventionen.
Därvid måste man se till att de stränga regler för avlyssning av de egna medborgarna som nu gäller i de flesta länder inom en nära framtid kommer att gälla för samtliga medborgare i Europeiska unionen.
Effektiv demokratisk och politisk kontroll av underrättelsetjänsternas aktiviteter, och således också av avlyssningen av internationell telefontrafik, utgör en oumbärlig komponent av varje stats rätt att försvara sig mot externa anfall som riktas mot medborgarnas säkerhet eller landets demokratiska struktur.
Vi behöver en ny kultur.
Det är oundvikligt att vissa aspekter av underrättelsetjänstens arbete måste förbli hemliga, men mycket är också sådant som tål att komma ut i öppenheten och demokratin.
Endast länder som förhåller sig på ett öppet och ärligt vis gentemot sina medborgare i fråga om sina underrättelsetjänster kommer också att kunna delta i det nödvändiga samarbetet på europeisk nivå och kommer att kunna bidra till ett upprättande av en europeisk kapacitet på underrättelseområdet inom ramen för en effektiv gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.
I det här sammanhanget måste underrättelsetjänsternas traditionella misstro mot utomstående och den lika traditionella benägenheten att sätta nationella intressen i första rummet omformas till ett samarbete som gör att det fördrag mellan Förenade kungariket och Förenta staterna som ligger till grund för Echelon helt försvinner ut i skuggan.
Inte bara för att man under det europeiska toppmötet i Helsingfors enades om att en europeisk kapacitet på underrättelseområdet skall upprättas som en del av en europeisk interventionsmakt, utan framför allt också för att kampen mot exempelvis internationell terrorism och människohandel är en gemensam europeisk uppgift.
Här är det emellertid på sin plats att göra en anmärkning.
Ett vidare europeiskt samarbete med syfte att samla in information, vilket också är av vikt för Europeiska unionens ställning inom ramen för förbundet med Nato, kommer att tvinga den brittiska regeringen att göra ett grundläggande val: antingen fortsätter de det transatlantiska samarbetet eller så tar de helt och fullt del i samarbetet på europeisk nivå.
Lite av varje skulle inte bara vara föga trovärdigt, det skulle också vara en praktisk omöjlighet.
Under det tillfälliga utskottet för avlyssningssystemet Echelons utredning har vi inte erhållit några bevis på att medborgares privatliv planmässigt kränks eller att system för storskalig avlyssning av internationell telekommunikationstrafik avsiktligt används för storskaligt och direkt företagsspionage.
Även på direkt förfrågan hos större europeiska företag erhölls inga reaktioner.
Anmärkningar från amerikanskt håll har emellertid visat att information som man erhållit av en tillfällighet trots allt har använts i vissa fall.
Fiskar man efter sill så händer det att man får upp en lax då och då, och det är inte alltid laxen kastas tillbaka i sjön, ibland hamnar den på matbordet.
Den som förfogar över konfidentiell information gör klokt i att skydda den konfidentiella informationen.
Därvid måste Europeiska unionen och medlemsstaterna vara till hjälp genom att tillhandahålla råd, genom att utveckla användarvänliga kryptologiska maskinvaror och programvaror och framför allt genom att öka medvetenheten hos medborgarna.
Framför allt hoppas jag att betänkandet från det tillfälliga utskottet för avlyssningssystemet Echelon har bidragit till det på ett avgörande vis.
