# ID: svediakorp-gov416540
# author: Neyts-Uyttebroeck (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,507
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Ordförandeskapet har med intresse tagit del av Europaparlamentets förslag till resolution om avlyssningssystemet Echelon och kommer uppmärksamt att lyssna på debatten om detta.
Jag gläder mig åt parlamentets omfattande utredning i den här frågan.
Detta initiativ sluter an till lagstiftande församlingars traditionella demokratiska kontrolluppgift.
I betänkandet formuleras den oro som många av Europeiska unionens medborgare känner med tanke på det här systemet.
Jag vill för övrigt fästa uppmärksamhet vid det faktum att rådets ordförandeskap hela tiden har visat sig vara mycket villigt att samarbeta med parlamentet under den tid verksamheter har ägt rum på det här området.
Såväl det portugisiska som det franska och det svenska ordförandeskapet har accepterat parlamentets inbjudan att förtydliga sin ståndpunkt i det här ärendet, både i plenum och i det tillfälliga utskottets möten.
Det är således också utifrån det här synsättet som jag i dag är närvarande vid behandlingen av det tillfälliga utskottets betänkande och förslag till resolution och som jag vill ge uttryck för min sympati för parlamentets oro i den här frågan, och ni vet att sympati, för att hänvisa till klassiska språk, betyder " medkänsla med ".
Det faktum att även mitt eget lands parlamentariska organ har ägnat uppmärksamhet åt avlyssning av kommunikation - om det vittnar de två belgiska parlamentariska betänkanden som har skickats till Schmid och som omnämns i hans betänkande - stärker mig i min övertygelse att det här rör sig om ett invecklat men viktigt politiskt problem.
Inte desto mindre hoppas jag att ni förstår att jag som ordförande för rådet måste begränsa min reaktion till de aspekter som har att göra med rådet eller unionens inrättningar i allmänhet.
Det åligger inte mig att reagera mot enskilda medlemsstater eller för enskilda medlemsstaters räkning.
De grundprinciper som bör gälla för alla övervakningssystem är väl kända.
Artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, en artikel som unionen måste respektera i enlighet med artikel 6 i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, anger att varje person har rätt till respekt för sitt privatliv.
Enligt samma artikel - och även enligt domstolens konstanta rättspraxis - får ingen offentlig myndighet blanda sig i utövningen av denna rätt, under förutsättning att detta inte föreskrivs genom lag och att det är nödvändigt för att förverkliga ett begränsat antal mål samt att proportionalitetsprincipen respekteras.
Vid rådets möte om Echelonsystemet den 29 och 30 maj 2000 bekräftade rådet (rättsliga och inrikes frågor) om att man är angelägen om respekten för grundläggande rättigheter och enskilda personers frihet, med stöd av dessa principer.
Rådet framhöll också att ett system för övervakning av telekommunikationer under inga omständigheter får användas för kommersiella ändamål, även om det kan vara ett viktigt instrument för att bekämpa brottslighet och försvara den nationella säkerheten.
Dessa principer återges också i konventionen av den 29 maj 2000 om inbördes rättshjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.
Artikel 20 i denna konvention fastställer under vilka omständigheter övervakning av telekommunikationer kan tillåtas inom ramen för medlemsstaternas samarbete i brottmål.
Respekten för privatlivet utgör numera också en av de rättigheter som stadfästs genom stadgan om de grundläggande rättigheterna, vilken antogs i Nice i slutet av förra året.
Artikel 7 i stadgan anger att varje person har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.
Rådet är självklart berett att se till att dessa bestämmelser får full verkan.
Man kan notera att Europaparlamentets och rådets förordning 45 / 2001 av den 18 december 2000, om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, redan vittnar om gemenskapsinstitutionernas gemensamma vilja att skydda enskilda personer mot missbruk av personuppgifter.
Rätten till skydd av privatlivet och skydd av uppgifter hänger nära samman med varandra.
Vi vet dessutom att den ständigt pågående tekniska utvecklingen gör att ett effektivt skydd av personuppgifter inte får begränsas till något som endast finns inom unionens gränser, utan att det måste utvidgas globalt.
Unionen strävar därför efter att främja en dialog med tredjeländer i det syftet, liksom en transatlantisk dialog med Förenta staterna och Kanada.
Redan i maj i år ägde det första expertmötet om lagliga system för skydd av uppgifter rum i Bryssel under det svenska ordförandeskapet.
Under ett möte om rättsliga och inrikes frågor med högt uppsatta amerikanska tjänstemän, ett möte som ägde rum den 17 juli i år, erkände både ordförandeskapet och den transatlantiska partnern nödvändigheten av att nå fram till ett avtal på det här området.
Ännu ett möte kommer att äga rum under det belgiska ordförandeskapet, den här gången på initiativ av Förenta staterna, i syfte att lägga grunden för framtida avtal.
Parlamentet har med det här betänkandet från det tillfälliga utskottet för avlyssningssystemet Echelon i hög grad och på ett kvalitativt sätt bidragit till reflexionen inom unionen, och alltså ligger Schmids betänkande till grund för en större medvetenhet vad den här problematiken beträffar.
Rådet och ordförandeskapet kommer, var och en i enlighet med sina egna befogenheter, att göra sitt yttersta för att till fullo garantera skyddet av privatlivet och skyddet av uppgifter för medborgare både inom och utom unionen.
Den elektroniska kommunikationen kommer att bli alltmer intensiv i framtiden.
Kommunikation har definitionsmässigt en privat karaktär och förtroendet för kommunikationen måste säkras.
Av principiella skäl är det således fullkomligt oacceptabelt att kommunikation skulle kunna avlyssnas utan mycket legitima skäl och utan att de som avlyssnar kommunikationen blir föremål för någon form av demokratisk kontroll.
Det belgiska ordförandeskapet värderar säkerheten i datornätverk och information mycket högt.
En politik som i synnerhet stöder sig på meddelandet från kommissionen KOM (2001) 298 som å ena sidan fäster uppmärksamhet vid nödvändigheten av att bekämpa cyberkriminalitet och å andra sidan pekar på nödvändigheten av att skydda uppgifter på telekommunikationsområdet.
Dagens meddelande banar vägen för nya tankegångar och det belgiska ordförandeskapet har för avsikt att gå vidare på den här vägen.
Först och främst vill vi på ett framgångsrikt vis utarbeta ett alarm- och informationssystem som motverkar de risker som är förenade med användning av information.
I synnerhet vill ordförandeskapet verka för att rådet (telekommunikation) den 15 oktober resulterar i en tydlig gemensam målsättning.
Det måste göra det möjligt för rådet (telekommunikation) att i december utarbeta en detaljerad handlingsplan och ett tidsschema för e-säkerhet.
Dessutom har vi också för avsikt att inom ramen för genomförandet av handlingsplanen e-Europe 2002 undersöka medlemsstaternas framsteg på området för systemsäkerhet i närmare detalj.
I medlemsstaterna har man tagit olika initiativ i syfte att uppmuntra medborgare och företag att använda sig av säkra informationsmaterial.
För övrigt borde också det sjätte ramprogrammet om forskning som för närvarande diskuteras i rådet lägga tonvikt på alla aspekter som har att göra med nätverkssäkerhet och säkerheten i informationstrafiken.
Den nya lagstiftningen om telekommunikationer innehåller nya bestämmelser som moderniserar gemenskapens förordningar, framför allt när det gäller skydd för personuppgifter och för privatlivet.
Inom mycket kort skall kammaren uttala sig om denna viktiga text inom ramen för en första behandling.
Texten innehåller bl.a. allmänna bestämmelser om kommunikationers konfidentialitet och den allmänna principen om utradering av uppgifter angående trafik och belägenhet som har att göra med denna kommunikation.
Denna allmänna princip nyanseras självklart av det faktum att de myndigheter som ansvarar för allmänhetens säkerhet och bekämpning av brottslighet har möjlighet att kräva att få tillgång dessa uppgifter, enligt bedömningar som görs från fall till fall.
Som ni vet är diskussionerna fortfarande öppna när det gäller lagringstiden för sådana uppgifter.
För att avsluta skulle jag vilja säga ytterligare ett par ord när det gäller underrättelseverksamhet.
I förklaringen om militära kapacitetsåtaganden, en bilaga till slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice, medgav medlemsstaterna att det krävs seriösa ansträngningar på underrättelseområdet för att unionen i framtiden skall kunna få tillgång till fler strategiska upplysningar.
I parlamentets resolutionsförslag insisterar man på behovet av en demokratisk kontroll av den underrättelseverksamhet som skulle utvecklas inom ramen för Europeiska unionen.
Denna allmänna princip kan man inte annat än skriva under på.
Ordförandeskapet anser för närvarande att det finns anledning att undersöka vilka närmare bestämmelser som bör antas för att garantera en demokratisk kontroll av underrättelseverksamheten, om unionen konkret skall utveckla en sådan kapacitet.
I dessa bestämmelser skulle man självklart behöva beakta det specifika med underrättelseverksamhet, som, för att fungera effektivt, kräver att den insamlade informationen är konfidentiell.
Sammanfattningsvis och för att avsluta, herr talman, skulle jag än en gång vilja gratulera föredraganden till hans utmärkta arbete och önska er en intressant debatt.
Jag stannar här för att lyssna till den.
