# ID: svediakorp-gov416425
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 615
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror på de följder väpnade konflikter får för barn.
Även om det finns data så är de ofta knutna till ett visst sammanhang, anekdotiska eller fragmentariska.
Samma sammanräknade siffror - två miljoner barn dödade i väpnade konflikter, 300 000 barn som deltar i väpnade strider och så vidare - som uppmärksammades av det internationella samfundet i den utmärkta rapport som Graça Machel färdigställde redan 1996, åberopas gång på gång utan förbehåll, trots att de inte längre kan vara riktiga.
Jag satte strålkastarljuset på den allvarliga bristen på tillförlitliga uppgifter för första gången vid mitt möte med den särskilda representanten för FN: s generalsekreterare för barn och väpnade konflikter, Otunnu, i december 2000.
Inspirerad av diskussionen med honom grep jag tillfället vid det seminarium som organiserades av det svenska ordförandeskapet i Norrköping i mars i år för att uppmana till ökade ansträngningar för att förbättra kunskaperna om barn i konflikter.
Sedan dess har ECHO (Europeiska gemenskapernas kontor för humanitärt bistånd) sökt bygga upp styrka för att påbörja ett projekt för datainsamling i stor skala.
Projektets huvudsyfte är att skaffa sig en bild av problemets verkliga omfattning, eftersom bristen på tillförlitliga data både är till förfång för våra ansträngningar att påverka och ett allvarligt hinder, när vi försöker förbättra vår humanitära respons.
Men jag vill inte ta initiativ till ännu ett projekt som bara resulterar i en rapport som kanske aldrig kommer till användning.
Det har redan gjorts många studier om barn i konflikt.
Men så länge det inte finns några gemensamma begrepp och några gemensamma definitioner har ett sammansatt projekt som försöker att fastställa kalla fakta små möjligheter till framgång.
Hellre än att fokusera på snabba resultat, försöker vi därför bygga ett brett internationellt stöd för ett vittfamnande initiativ för en metodologi för datainsamling som kommer att möjliggöra jämförelser mellan olika regioner och över tiden.
Förra månaden deltog ECHO i seminariet i Florens - Filling Knowledge Gaps: a Research Agenda on the Impact of Armed Conflict on Children - organiserat av Otunnus byrå, Unicef m.fl.
Workshopen lyckades etablera ett nätverk av forskare från både Nord och Syd som är villiga att forska kring fyra tema, varav ett kommer att vara data om barn som drabbas av väpnade konflikter.
Parallellt med detta initiativ kommer ECHO att fortsätta samarbetet med Unicef.
Som det FN-organ vars uppdrag är att skydda och hjälpa barn har Unicef potential att spela en central roll i insamlingen av data.
Därför uppmuntrar kommissionen Unicef att utveckla ett omfattande internationellt projekt för datainsamling om barn i konflikt, där Otunnus forskningsnätverk kan fungera som bollplank.
Jag är beredd att göra såväl ett politiskt som ett ekonomiskt åtagande för att förbättra tillgängligheten på data om barn som drabbas av väpnade konflikter, under förutsättning att varje nytt initiativ inkluderar att man i stort är överens om definitioner, begrepp och metodologier för datainsamlingen.
Målet är att skapa ett system som gör det möjligt för människor från en mängd olika organisationer som arbetar på fältet att mata in information i ett enhetligt system.
Detta kommer även att ha en stark inverkan på påverkansarbetet i de länder som befinner sig i konflikt, eftersom de kommer att veta att de siffror, de pojkar och flickor vi talar om, den statistik som blir ett resultat av detta arbete har producerats på deras egen hemmaplan och inte är något som man har hittat i en rapport och som kanske är sant, kanske inte.
