# ID: svediakorp-gov416331
# author: Queiró (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,073
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Om debatten om utvidgningen som vi nu ägnar oss åt förra året hade den egenheten att den ägde rum precis på dagen tio år efter Berlinmurens fall, har inte dagens debatt upphört med att äga rum i samband med något som vikigt som hänt - även utan samma symboliska laddning - som nu efter två lika viktiga händelser.
Det är för det första toppmötet i Nice, då de europeiska stats- och regeringscheferna bestämde sig för att införa en reform av EU: s institutioner för att anpassa dem till ett Europa utvidgat till ytterligare tolv länder.
Om något går fel här är vi nog alla överens om att projektet med utvidgningen skulle ta många långa år.
För det andra toppmötet i Göteborg, med vilket det svenska ordförandeskapet avslutades.
De europeiska statscheferna hävdade bestämt i sina slutsatser att utvidgningen var oåterkallelig, en tidsgräns har för första gången fastställts till årsskiftet 2002 då förhandlingarna skall vara avslutade med de kandidatländer som blivit godkända enligt det uppsatta målen för de länderna, och redan 2004 kommer de att kunna delta som medlemsländer i valet till Europaparlamentet.
Till denna politiska kompromiss bör den vikt som getts principen om differentiering läggas, enligt vilken kandidatländerna skall fortsätta att enbart bedömas enligt sina egna meriter.
Det är i det sammanhanget som betänkandet om Ungerns anslutning till Europeiska unionen måste analyseras och hur anslutningsförhandlingen har gått under det senaste året.
Ungerns anslutning till Europeiska unionen är sannerligen en nationell fråga för det landet.
Ett bevis på detta är den överenskommelse som skett mellan samtliga ungerska politiska partier med mandat i parlamentet som stöder en anslutning och det samförstånd som uppnåtts om ett genomförande av en folkomröstning om detta avgörande steg för deras gemensamma framtid.
Genom att samla all sin energi för att kunna uppnå detta nationella mål har Ungern redan kunnat avsluta förhandlingarna med kommissionen om ett väsentligt antal kapitel, (22 av totalt 30), vilket gör att vi kan förvänta oss att det går att avsluta förhandlingarna, som utgår ifrån att Ungern kan slutas i Europeiska unionens famn före utgången av 2002, så som det bestämdes i Göteborg.
Denna omständighet, tillsammans med den road map som finns som anger tydligt avgränsade förhandlingar, är av högsta politiska vikt eftersom den inte bara låter ansvariga ungrare, liksom för övrigt EU: s förhandlare, planera och genomföra sitt arbete enligt tidigare fastställd tidsplan utan också bidrar till att man kan undvika att det skall uppstå tvivel och misströstan i det ungerska samhället, orsakad av omöjligheten att komma fram till kompromisser ifråga om när anslutningsförhandlingarna skall vara avslutade.
Herr talman!
När det gäller hur anslutningsförhandlingsförfarandet går är de viktigaste aspekterna jag vill framhålla att de har kontinuitet, även om en del nytt har hänt som jag kan ta upp.
När det gäller de första är det naturligtvis på sin plats att ta upp Ungerns ekonomiska situation, vilken fortsätter med stora steg framåt trots de tecken på försvagning som man märker överallt annars.
Bruttonationalinkomstens tillväxt ligger kring 6 procent, exporten fortsätter att visa mycket goda resultat, liksom bostadsinvesteringarna.
Även konsumtion, arbetstillfällen och externa investeringar visar mycket positiva siffror.
Som avslutning kan jag säga att Ungern i dag har en marknadsekonomi på stark frammarsch, och om den fortsätter att öka när det gäller strukturreformer och konsolidering av de offentliga finanserna kommer den att kunna klara av pressen från konkurrensen och marknadskrafterna, utan större besvär, inom Europeiska unionen.
Inflationen är fortfarande hög, kring 10 procent, vilket regeringen måste se upp med och vidta lämpliga åtgärder för så att trycket från ökande priser minskas.
Och sedan har vi situationen med den romska befolkningsgruppen som fortsätter att vara besvärande trots de åtgärder som vidtagits i fråga om program på medellång sikt.
Därför vill vi understryka att det programmet måste kompletteras med konkreta och snabba åtgärder med socialt stöd inom bl.a. undervisning, sysselsättning, bostad och hälsovård, överenskomna med företrädare för de grupperna och kontrollerade tillsammans med dem.
Några av dem har redan inletts.
Jag kan nämna ytterligare en sak: Ansvariga ungerska politiker har tagit fullt ansvar för behovet att intensifiera kampen mot korruption, och antagandet och genomförandet av ett ganska komplett korruptionsbekämpande lagpaket med omedelbart ikraftträdande förtjänar att nämnas.
Vi vet vilken svår situation de länder fick ärva som har en liknande nutidshistoria och belägenhet som Ungern, och vi vet att denna kamp måste inledas i hela Europeiska unionen och utanför den.
Herr talman, ärade ledamöter!
Ungern har nyligen antagit en lag som rör skydd av ungerska minoriteter som bor i grannländerna vilket väckte olika reaktioner och polemik, nämligen i Rumänien och Slovakien, där de flesta av dessa minoriteter bor och arbetar.
De ungerska myndigheterna hävdar att denna nya lag inte får någon verkan utanför landet och den kommer inte att få några följder som inte harmoniserar helt och hållet med gällande lagstiftning i grannländerna där dessa minoriteter finns.
När det gäller detta måste jag understryka det som står i betänkandet, dvs. att kommissionen måste lägga fram en utvärdering av den här typen av lagar när det gäller deras förenlighet med gemenskapens regelverk och vädja till Ungerns goda grannsämja och samarbetsvilja med sina grannländer, och allmänt med medlemsstaterna.
Den omständigheten att denna lag har en bestämmelse - artikel 27 - som fastställer att gemenskapens lagstiftning gäller över landets inhemska regler och att den ungerska regeringens har talat om en öppning för att bilateralt diskutera frågor som rör deras tolkning och tillämpning med grannländerna får oss att se med optimism på en lösning av eventuella problem som kan komma att uppstå.
Herr talman!
Den korta tid vi får för att tala som föredragande räcker inte till för att gå längre än att presentera de viktigaste slutsatserna i detta betänkande.
Vi är dock övertygade om att våra kolleger kommer att vara med oss då de läser, analyserar och stöder den.
Därmed kommer Europaparlamentet att fortsätta ge sitt oundgängliga bidrag i denna process av återseende av folkgrupper och europeiska stater, genom att göra medborgarna i EU-15 och kandidatländerna verkligt medvetna om fördelarna och skyldigheterna som följer på återföreningen till Europa.
