# ID: svediakorp-gov416325
# author:  Carlsson, Gunilla (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 722
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
I dagarna är det tio år sedan Estland återvann sin självständighet.
Efter murens fall har världen blivit tryggare och vårt hem Europa mer hoppingivande och dynamiskt.
Förutsättningarna för det europeiska samarbetet ändrades radikalt med murens fall, och hittills har unionen kunnat leva upp till detta.
Närvaron av det framgångsrika Västeuropa och politiska visionärer som Kohl, Reagan, Thatcher och för all del Gorbatjov har del i denna framgång, men främst var det enskilda människors frihetslängtan som möjliggjorde denna omvälvande förändring av vår samtid.
Det var modiga män och kvinnor, både unga och gamla, som fruktade repressalier men som älskade friheten mer.
Herr talman!
Det är ett fantastiskt arv att ha fått uppleva denna frihets- och frigörelsevinst.
Låt oss påminna om hur demokrati vann över diktatur och att förtryck förbyttes i frihet.
Utvidgningsprocessen måste ses i detta perspektiv.
På samma sätt som kol- och stålunionen lyckades med sin uppgift att säkra freden i Europas deltagande länder, måste vi nu se till att Europeiska unionen ökar friheten och möjligheten för fler att få ta del av den fria rörligheten, att öka välståndet, att utveckla mångfald och att bidraga till att lösa våra gemensamma problem med miljön och brottsligheten.
Detta är antagligen inte en lika dramatisk uppgift som det en gång var att förena arvsfiender, men jag tror att det är en minst lika stor uppgift, att den inrymmer lika mycket vinster men kanske är svårare att genomföra.
Just därför är det min partigrupps absolut viktigaste uppgift att fortsätta att slåss för frihet och att nu skapa delaktighet på lika villkor med vårt brödrafolk i Öst- och Centraleuropa.
På så sätt visar vi också, inte minst för dagens unga, att vi tror på ett EU som förmår förändra sig för att leva upp till sina egna ideal.
Detta får inte vara något vänta-och-se-projekt.
Lika aktivt som ansökarländerna arbetar, lika engagerat skall EU vara.
Jag vill ge en eloge till kommissionens arbete i denna del men sätter fortfarande ett frågetecken för rådets ambition och förmåga.
Låt mig så säga några ord om Estland, detta fascinerande lilla land vid Östersjön.
Estland har genom målmedvetenhet, god politisk ledning och samarbete kommit långt i förberedelser för EU-medlemskap.
I mitt betänkande försöker jag åskådliggöra att EU på många områden har mycket att lära av esterna, exempelvis på handelns område och inom det vi kallar den nya ekonomin.
Utvecklingen i Estland utgör i mångt och mycket en framgångssaga, där det har skett oerhört mycket under dessa tio år.
I betänkandet har jag tagit upp säkerhetspolitiken.
Vi kan inte se EU-utvidgningen isolerat eller önsketänka att EU besitter förmågor som idag helt saknas.
Detta vet estländare, som även vill se ett snart deltagande i Nato.
Estländare som varit fördrivna, förtryckta och förtvivlade i diktaturens och kommunismens Sovjet känner att försvaret av friheten är det enskilt viktiga.
Vi i PPE-DE-gruppen delar deras analys och stöder dem i detta.
Gruppen De gröna här i parlamentet är oroad över fattigdom i ett land som upplevt remarkabelt ökat välstånd sedan frigörelsen.
Jag uppfattar de grönas ändringsförslag som ett försök att slå vakt om bestående strukturer och en social modell som har cementerat arbetslösheten i EU.
Jag tror för min del att EU: s ekonomi behöver mer dynamik och mindre hegemoni, och därför vill jag inte biträda det ändringsförslaget.
Slutligen några ord om minoriteter, i Estlands fall främst en stor andel rysktalande.
Detta är ingen enkel fråga.
Det handlar om gamla oförrätter, om fördomar och om makt.
Förutsättningen för lyckad gemenskap och integration är en fungerade rättsstat och institutioner och lagar som är icke-diskriminerande, men det räcker inte.
Det politiska ledarskapet måste ta dessa frågor på allvar även i praktiskt arbete.
Det gäller lika fullt i våra egna länder.
Att överbrygga motsättningar förutsätter tolerans och ömsesidig respekt och tar tid.
Även i detta avseende, herr talman, är Estland på rätt väg.
Jag vill tacka mina kolleger som har deltagit i detta, och jag vill också rikta ett tack till utskottskansliet.
